- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1870 /
453

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ARBETAREFRÅGAN.

463

ja kapitalets öfverväldigande betydelse; det samlar sig till
jättestora indastrianstalter, i hvilkas hand arbetaren måste så
mycket mera blifva ett viljelöst rö, som dess
koalisations-förmåga sålunda blifver större mot hvarje arbetarens försök
att tilltvinga sig en rikare och rättvisare andel af det
gemensamma arbetets frukter. Dernäst förklara de, att politiska
ekonomiens vackra tal, huruledes kapitalet bidragit att
kufva naturens krafter till mensklighetens tjenst, endast är ett
sjelfbedrägeri, och att i verkligheten arbetaren derigenom mera
än någonsin blifvit maskinens eller arbetsverktygets slaf, men
icke dess herre. Ty om äfven maskinen genom sin
arbetsbesparande förmåga kunnat och bort vara ett kraftigt medel
att lätta arbetets möda, har dock dess verkan af lätt insedda
skäl blifvit den direkt motsatta: —ju mera och dyrbarare
kapital blifvit nedlagdt i dylikt maskineri, desto större har
nämligen äfven egarens intresse blifvit att låta detsamma utan
rast vara i verksamhet, och enär detta icke kunnat ske
utan’ medverkan af lefvande arbetskraft, så hafva ander
eggeisen af sin inbördes konkurrens kapitälen drifvits att
utsträcka arbetsdagen ända till och äfven vida öfver den gräns,
som bibehållandet af arbetarens fysiska krafter kunnat
medgifva; och det låter sig med sanning säga, att allt maskineri
till arbetets hjelp, som menskligt snille hittills satt i
verksamhet, icke med en sekund förminskat arbetarens dagliga
möda. I få ord sålunda: ehuruväl arbetets produktiva kraft
genom kapitalets bistånd oerhördt ökats, har dock arbetets
både intensitet och utsträckning i tid stegrats öfver de af
naturen sjelf utstakade gränser, under det på samma gång detta
så ansträngda arbetes lön blifvit nedtryckt derhän, att de
knappt förmår fylla lifvets enklaste behof.

Sådana ärcT, i förmildrad form framställda, anklagelserna
mot den industriela utveckling, öfver hvilken vårt sekel yfts,
och som fyllt verlden med sina under. Den socialistiska
literaturen, nödgad att erkänna oumbärligheten af det skyldigt
befunna kapitalets tjenster, fiar vändt sitt bat mot
kapitalisterna, och har sökt mångfaldigt olika, mera eller mindre
omöjliga, kombinationer, för att med eller utan upphäfvande
af den enskilda eganderätten ställa deras kapital till arbetets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:14:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1870/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free