Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKLAND, FRANKRIKE. OCH SVERIGE. 387
höfde icke något lån af politiska institutioner, och vi gingo
fria från romaniska samhällsprinciper, eftersom här fanns en
urgammal politisk frihet och institutioner, som föryngrade sig
sjelfva. Föröfrigt hafva vi visserligen lika litet som något
annat Europeiskt folk gått fria från förderfligt inflytande
af det ytliga, det flärdfulla och det osedliga Frankrike; men
också hafva våra ädlaste krafter motarbetat detta inflytande
och hållit vårt förakt vaket mot franskt lättsinne och franskt
charlataneri. Om vår förbittring mot detta väsende varit
mindre än Tysklands, så har det icke varit derföre att vi mera
deltagit i detsamma, utan derför att vi icke som detta land
lidit af den oupphörliga och nära beröringen dermed. Vi
hafva varit i den lyckliga belägenheten att lätteligen kunna
välja det bästa och låta det andra fara; ehuru vi visserligen
i många stycken gjort dåligt val.
Och likaså i det politiska lifvet. Vi hafva icke ett
ögonblick haft sympatier för den bureaukratiska centralisation,
som i revolutionens hemland blef revolutionens varaktiga
behållning, och vi ha icke haft någon anledning att älska
den imperialistiska styrelse, som lyfte sig upp på osunda
grundvalar. Det sympathetiska intresse, som Frankrikes idéer
äfven i vårt land förmått väcka, har icke kunnat dölja för
oss, att Frankrike sjelft varit en olycklig jordmån för deras
förverkligande och ett farligt mönster att taga till
efterföljd. Och om vi äfven i det hänseendet fälla en mildare
dom öfver detta land än Tyskland, så är det utan tvifvel
derför, att vi stått på ett tillräckligt afstånd, för att kunna
förbise faror, som gapa motA grannen, och för att behålla syn för
välgerningar, som denne glömmer bort. — Med få ord, vi äro
i en gynnsammare och mera opartisk ställning till Frankrike
än Tyskland, men deraf har icke för oss följt någon verklig
djupare förbindelse med detta land, endast ett angenämare
och mera ostördt umgänge.
Man har i dossa sista dagar begynt föra mycket tal om
vår historia, som skulle vittna om de stora politiska
förbindelser, hvari Sverge står till Frankrike, och om Frankrike
såsom Sveriges enda naturliga bundsförvandt. Hvad
derutinnan är sannt kan i korthet sammanfattas så, att i det stats-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
