Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334 v SVENSK HÄFDATECKNING.
nu fråga om, huruvida ens det väsentliga af framställningen
är sannt, händelsernas verkliga sammanhang afslöjade— Det kan
ej nekas, att förf. meddelar många öfverraskande uppgifter af
en mycket pikant beskaffenhet. Det är den nyvalde
thron-följaren Adolf Fredrik, hvars obetydliga person genast från
början får en stor betydelse. Hans första obenägenhet mot
ström, som genomgått Finchs ministerdepecher från Stockholm,
synes denna uppgift vara alldeles ogrun dad.
35. 40 säges, att k. Fredrik mot hattarnes löften till
Lewenhaupt utnämnde år 1739 Cronstedt till befälhafvare i Finland.
Detta är alldeles orimligt. Cronstedt, som dessutom ännu var
ansedd för pålitlig hatt, utsågs i rådet, som visserligen mot
konungen kunnat genomdrifva uppfyllandet af hattarnes
föregifna löfte.
35. 58 säges, att harmen öfver 1739 års riksdags uppträden
var så stor i landsorten, att hattarnes "reseombud" ej aer fingo
ihop mer än 24 fullmakter till 1740 års riddarhus. Denna i sig
sjelf osannolika uppgift strider dessutom mot förf:s påstående
36.15, att Henning Gyllenborg, som till 1740 års riksdag lyckats
skaffa 300 riddarhusfullmakter, deremot vid förberedelserna till
den närmast följande riksdagen (1742) återkom från sin resa i
landsorten med endast 15.
35. 77 begår förf. ett fel, som visar honom på ett
öfverraskande sätt obekant med tidens hela riksdagsmachineri. Han
berättar, huru vid 1740 års riksdag frågan om den år 1739 gjorda
trupptransporten till Finland blef hänvisad till en s. k. stor
sekret deputation, hvari äfven bondeståndet hade några
medlemmar. "Denna deputation ogillade truppsändningen och dess
betänkande härom borde till det egentliga hemliga utskottet
insändas. Hattregeringen sökte likväl hindra ett dylikt
meddelande på det icke utskottets alla 100 ledamöter måtte erhålla
kunskap om uppsatsens innehåll." Men i en a tor sekret
deputation ingick alltid sekreta utskottet — och dess 1 0 ledamöter
måste sål. redan förut nödvändigt ega kännedom af detta
betänkande. Också är förl’:s framställning af denna sak alldeles
oriktig (jfr. Malmström II. 275.)
35.116 omtalas, att Preussen till kriget 1741 lemnade Sverige
300,000 ecus i subsidier och sid. 110 undrar förf. att denna summa
ej finnes upptagen i en der publicerad räkning öfver tillgångarne
till kriget. Hade han uppmärksamt läst de forskare, han följt,
skulle han hafva funnit, att det alldeles ogrundade ryktet om
dessa preussiska subsidier just uppkommit deraf, att
sekretissi-mum höll hemligt från hvilken makt (neml. Frankrike) de 900,000
D:r S:mt, som i nyssnämnde räkning kallas "en aparte summa"
egentligen förskrefvo sig.
36 84 säges, att Sverige i Åbo till en början begärjb icke blott
Nystadtska gränsen utan ock Viborg, Kexholm och penningar.
Detta är alldeles grundlöst. Man var längesedan besluten att
nöja sig med de Nystadtska vilkoren.
36.91 säges, att de i Stockholm 1742 revolterande
dalrekryterna haft uttrycket, att de ej kunde tåla att alla som peruker
buro också ville regera. Detta tal fördes hemma i Dalarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
