Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318
SVEN8K HÄFDATECKNING.
der hela frihetstidens lopp sökte på rådsförslag uppföra en
ofrälse man. — Denna punkt sammanhänger med det närmast
följande och vinner deruti ytterligare belysning.
Förf. vill slutligen finna ett bevis för sitt påstående, att
frihetstidens statsskick syftade till medborgerlig jemnlikhet,
deruti, att alla tre ofrälsestånden "först 1719—1723 och
sedermera 1766—1772 ville genom de adliga privilegiernas
afskaffande införa fullkomlig jemnlikhet stånden emellan"
(38. 198). Redan dessa ord innehålla en öfverdrift af den mest
vilseledande art. Förf. är emellertid dristig nog att på annat
ställe (sid. 64) till och med uttryckligen säga, att bland de
adliga företrädesrättigheter, mot hvilka ofrälsestånden 1772
företogo en stormlöpning, var adelns representationsrätt. Detta
är alldeles ogrundadt; denna angreps icke af någon enda
ledamot i - något enda stånd. Med det allmänna, ofvan
citerade påståendet om två perioder, då ofrälsestånden velat
afskaffa adeliga privilegierna och införa fullkomlig jemnlikhet
stånden emellan, torde vara skäl att jemföra det verkliga
förloppet. Till att börja med må anmärkas, att ofrälsestånden
under frihetstidens tre första riksdagar (1719—1723) väl
kämpade emot adelns framställda anspråk att återinföra
åtskilliga redan förlorade förmåner, men aldrig mot adeliga
privilegier såsom sådana. Också erkände ofrälsestånden de
adeliga privilegier, som 1723 utfärdades. Fastän vi med större
rätt än förf. kunna säga "vi hinna ej upptaga" alla
enskildheter af denna strid, måste vi ytterligare tillägga, att år 1723,
då striden nådde sin höjd och sitt slut, var endast fråga om
tillträdet till statens tjenster. Borgarne framställde ett
förslag, att såsom bekräftelse af reg:s-formens löfte, att ingen
skicklig man skulle för sin ringare börd förskjutas, borde,
liksom redan förut varit föreskrifvet angående hofrätterna, också
bestämmas, att platserna i collegier och vissa andra embeten
skulle beklädas till hälften med adelsmän och till hälften med
ofrälse (utan att ståndet ens antydde missnöje med adelns
exclusiva anspråk på de högsta tjensterna). Adeln invände
med skäl, att, då så många befordrade ofrälsemän nyligen
blifvit upphöjda i adelsstånd, skulle adeln få vänta många år,
innan hälften af de nämnde platserna blifvit fyllda med oad-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
