Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317 SVEN8K HÄFDATECKNING.
års reg:s-form i all sia bokstafsriktighet dock vilseledande —
så är påståendet (sid. 81) om 1720 års reg:s-form, alldeles
ogrundadt. Deri finnes ej längre denna föreskrift, att endast
skicklighet vore befordringsgrund; der föreskrifves, att
ingen för sin "höghet, gunst eller anseende" finge befordras
till embeten, hvartill han vore oskicklig, och att icke en
skicklig man finge för sin ringare härkomst förskjutas (§ 40),
hvilken föreskrift ytterligare förklaras genom den bestämmelse,
som äfven finnes i k. Fredriks försäkran, att vid embetens
besättande" förnämligast afses personers bepröfvade erfarenhet och
förtjenst." Hvad derefter det allmänna påståendet beträffar, att
dessa grundlagar "ojemförligt", mera än förr vid befordringar lade
vigt "ej på börd utan på förtjenst", så torde vara nog att erinra
derom, att borgareståndet år 1719 förgäfves velat i
grundlagen hafva bibehållen en punkt ur Carl XI:s testamente,
hvilken föreskrifver, att med undantag af de högre tjenster, som
af ålder förbehållits adeln, bör "så vid krigs- som vid alla
andra tøensters beställande personers skicklighet och förtjenst
anses, så att ingen för ringare afkomma förskjutes eller ock
för högre härkomst allena befordras, eftersom förstånd,
skicklighet, förfaren het och intet annat bör göra hvar och en till
tjensten värdig och duglig." — Så förhåller det sig med
befordringsgrunderna i lagen; erinrar man sig, att dennas
tillämpning väsentligen berodde på ett voterande adeligt
rådskollegium, torde det vara klart, att vid tillämpningen den omordade
jemnlikhetsgrundsatsen svårligen gjort sig mera gällande än
lagen föreskref, men väl mindre. Yi erinra oss här, att förf.
säger (33. 77) adeln genom regeringsformerna 1719 och 1720
hafva förlorat sin företrädesrätt till rådsembeten. Det är
sannt, att någon punkt om detta företräde ej i dessa
regeringsformer förekommer9), men denna omständighet torde intet
betyda, då, såsom förf. sjelf medgifver, ett sådant förbehåll
i 1723 års adeliga privilegier infördes, utan att af de andra
stånden bestridas, och då dessa hvarken förut eller sedan un-
9) Det är fullkomligt i stil. att förf. två sidor förut (sid. 74
såsom undantag från den likhet med adeln, statsskicket säges
hafva gifvit ofrälsestånden, anför, att rådsherrar skulle vara
at adel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
