Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311 SVEN8K HÄFDATECKNING.
säger, att den omtalade grundsatsen "åt folket i dess helhet
tillerkänner rättigheten att sjelft bestämma och välja det sätt,
de lagar och de överhetspersoner, enligt hvilka och af hvilka
det skall styras;" i en föregående-del (31.190) talar han
också om frihetstidens statsskick, såsom det der åt hvarje
medborgare gifvit rättighet icke blott att om statens
angelägenheter hysa sina egna åsigter utan ock att öppet söka
verkliggöra dem. Man måste derföre fatta förf:s tal om folk*
suveränetet i de franska upplysningsfilosofernas mening ("la
volonté des tous") och taga hans påstående så, som om under
vår frihetstid makten legat hos folkets massa. Fattade i denna
mening äro prof. Fryxells påståenden så osanna och
vilseledande som möjligt, så väl när han prisar
folksuveränetets-grundsatsens genomförande i frihetstidens statsskick, som då
han (sid. 27) klandrar såsom ett fel, en öfverdrift i detta
statsskick att "folkviljan blef allsmäktig" — ja! att
folksu-veränetetens prisade grundsats "sällan blifvit öppnare
uttalad, djerfvare utbildad." Men dessa sina felaktiga
påståenden vederlägger förf. enligt sin egendomliga vana i samma
andetag, c(å han anmärker, att sannolikt mången år 1719 velat ur det
republikanska samhällsskicket utstryka sjelfva namnet af
konung — och tillägger, "men man vågade icke försöket. En
g(jelfstyrelse, en republik, byggd på så bred och de flesta
folkklasser omfattande grundval, som den af 1719; en sådan
tanke var nemligen vid den tiden för de flesta så stor och
så ny, att de icke mägtade uppfatta densamma" 3). Så litet
öfverensstämde såle.des tdet republikanska statsskicket med
folkviljan, att man bibehöll den för detsamma alldeles främ-
a) Hvad det vill säga "att hvarken adeln mägtade sänka (?)
eller bönderna höja sig till dess fullständiga uppfattning"
erkänna vi oss icke begripa. — Deremot förstå vi, att med de
motsägande påståenden, som i texten finnas anförda, följande i sig
sjelft alldeles oförnuftiga yttrande på det innerligaste
sammanhänger. Del. 38, sid. 114: "Envåldstiden begagnade trycktvång
till skydd för konungamakten och till försvar mot hvarje yttring
af medborgerlig frihet. Frihetstiden bibehöll länge samma
trycktvång, men begagnade det just emot konungamakten och till
skyda för den medborgerliga friheten i allmänhet.’4 Detta skall
tydligen vara en till frihetstidens förmån gjord jemförelse — men
huru trycktvång skall kunna skydda folkfriheten, återstår för
prof. Fryxell att förklara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
