Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARL JOHAN I TYSKLAND,
275 -
Utgångspunkten och sjelfva kärnan i anfallen bildar det
bekanta påståendet, att Carl Johan från början sträfvat efter
den franska thronen. Detta är ett slags postulat i den
utländska historieskrifningen, hvilket skall gifva förklaring åt
allt, isynnerhet åt det så kallade motvilliga deltagandet i alla
offensiva operationer, som skulle gått så långt, att han till
och med sökt hindra sin armé att besegra fienden. Och
hvilken grund har maij för dessa orimliga suppositioner? Jo, på
fri hand uppgjorda fantasier mest af preussiska ovänner till
kronprinsen. Svederus framhåller det enkla faktum, att
under mötet i Trachenberg och hela fälttåget till bataljen vid
Leipzig ingen af <}e ledande personerna hyste någon tanke på
att kunna tränga Napoleon ned från. den Franska thronen,
och att under den följande tiden Carl Johan var den, som
starkast af alla satte sig emot de allierades öfverskridande af
Rhen och inblandning i Frankrikes inre angelägenheter. Men
utan invasionen i Frankrike kunde man väl icke tänka på
att beröfva Napoleon kronan, för att sätta den på någon
annans hufvud, likasom det ju innebär den uppenbaraste
motsägelse, att Carl Johan skulle i denna afsigt med flit
förlamat Nordarméns rörelser, ja sökt förebygga eller åtminstone
minska fiendens nederlag, då ju vägen till Frankrikes thron
måste gå öfver det Napoleonska väldets ruiner. Och oafsedt
allt detta visar en sanningsenlig framställning af operationerna,
att han planmessigt och bestämdt från början fullföljde den
uppgift, som förelåg honom i egenskap af Nordarméns
öfverbefälhafvare. Han gjorde det med den omtänksamma
försigtighet, som karaktiserar den verklige fältherren och som här
var alldeles nödvändig gent emot tidens största strategiska
snille, hos hvilken-operationernas blixtsnabba utförande
parades med den mest omsorgsfulla förberedelse. Och huru
farlig var ej Nordarméns ställning? Dess enda ryggstöd var
Stralsunds fästning, och afskuren från denna egde den ej
annan utsigt än att kastas i hafvet eller retirera bort åt öster;
Stewart, Castlereaghs Jbror, har ordat vidt och bredt om sin stora
andel i prinsens operationer. Men ingen har bättre kunnat visa
hans okunnighet och oförmåga, än han gjort det sjelf i sin
er-barmliga skildring. Jfr Svederus II, ss. 337—344.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
