- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1870 /
257

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

257 < NATURKRAFTERNAS FÖRVANDLINGAR.



ofantliga kraftförråd vägen? Det utstrålar på nytt i rymden
i form af strålande värme och ljus, men en stor del deraf
har dessförinnan användts till andra ändamål. Solen
uppvärmer olika delar af jorden olika, deraf uppkomma olika
temperaturer hos de öfver de olika trakterna hvilande luftlagren.
Deraf uppkomma luftströmmarna, eller vindarna. Det är
sålunda medelbarligen solvärmet som drifver fram seglaren öfver
oceanen, eller som krossar hans fartyg mot klipporna, under
det att det på ett annat ställe håller väderqvarnen i rörelse.
Men äfven vattenhjulet drifves af solen! Mättad med
vattenånga, hvilken bildats under solvärmets inflytande, stiger luften
i höjden öfver de tropiska hafven. Då den hunnit till högre
breddgrader utfälles densamma i flödande regnskurar, bäckar
bildas, som förena sig till strömmar och återvända till hafvet
— och vandraren som dignar i solhettan vederqvickes af
källans vatten, som solvärmet ditförtl .— Men det är ej blott
förändringarna i den oorganiska naturen, som hafva sin grund
i solvärmets och solljusets mäktiga inverkan. Äfven de
organiska kropparnas utveckling beror på densamma. Att
solljuset inleder kemiska föreningar har efter uppfinningen af
fotografien blifvit en allmänt känd sak. Men en dylik process
försiggår dagligen i stort i vextverldea. Växternas blad
sönderdela under solljusets inflytande den i luften befintliga
kolsyran, upptaga kolet och qvarlemna syret. Hela det ofantliga
förråd af stenkol, likasom af bränntorf, hvilket endast är
lemningar af en förgången vegetation, och hvaruti våra
ingeni-eurer se ett ofantligt arbetsförråd, är således att betrakta
som magasineradt solvärme. Det var detta, som den engelske
ingenieuren G. Stephenson insåg då han fällde sitt bekanta
yttrande: "Det är icke ångans kraft, som drifver detta
lokomotiv framåt; det är eld från solen".

Men det skulle åter föra oss för vidt, om vi ville
uppehålla oss längre vid dessa solljusets och solvärmets
verkningar. Endast en fråga till vilja vi åtminstone flyktigt antyda.
Är ej möjligen hela universum ett stort perpetuum mobile?
Kommer ej allt i naturen åter i regelbundet kretslopp? "År
från år Kommer vår, Kommer sommar, höst och vinter",
säger skalden, och "de eviga stjernor" gå ju ännu i samma
"eviga kretslopp", som de beskrifvit så långt tillbaka historien
går, och astronomens beräkningar slå ju in på sekunden?
Dessutom har ju just denna uppsats sökt att bevisa, att,
likasom materien, så kan ej heller den lefvande kraften i
universum hvarken förökas eller förminskas. Visserligen! Vi
skola dock skärskåda detta litet närmare. Så snart mekanisk
rörelse afstannar, så utvecklas såsom vi sett en deremot sva-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:14:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1870/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free