Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214 SVERIGES 8KATTSKTI4DIGHET UNDER ROM.
görandet af denna pligt meddelades formliga i qvittenser, af
hvilka flera ännu finnas qvar. Ofta är i dem antecknadt, att
erkebiskopen icke betalt något till den påfliga
skattkammaren (S. D. 4: 461). Detta var nemligen annars vanligt, och
ensamt genom sådana gåfvor hade påfven år 1355 en inkomst
af 19,140 floriner.*) Att redan under första hälften af
1300-talet undantagsvis äfven biskoparne i Sverige kunde hafva en
dylik skyldighet att vissa tider besöka curian, visar ett bref
af den 18 Febr. 1338, genom hvilket påfven, på derom
framstäld bègäran, befriar biskopen i Skara från denna pligt, "för
att förskona honom och hans kyrka från de omkostnader och
den möda som voro förenade dermed." När påfven mot
slutet af 14:de seklet återflyttade sitt residens till Rom, medgaf
han, att erkebiskopen i Upsala endast hvart fjerde år
behöfde göra sin uppvaktning.**)
För dessa besök och för mångfaldiga andra
angelägenheter måste erkebiskopen hafva ett, kanske flera, ombud vid
curian. Till denna post, hvilken synes hafva varit beständig***)
användes ofta utlänningar. Man har qvar ett qvitto,
utfärdadt i Avignon den 31 Juli 1345 af Ventura de Adria, som
erkänner, att han af erkebiskop Hemming och Upsala kyrka,
hvars "procurator vid den romerska curians domstol" han var,
erhållit fullt arfvode intill den 20 Dec. samma år. Arfvodet
betalades således på förhand; det är skada, att beloppet icke
uppgifves.
Af andra handlingar känner man, hvilka betydliga
summor dessa beskickningar i Rom kräfde. Den 31 Aug. 1295
bifaller påfven erkebiskop Nils Allesons begäran, att han skulle
få sätta sig, sina efterträdare och sin kyrka i skuld för 1000
livrés små tournois, "hvilka han behöfde till nödiga utgifter för
sig och för att befrämja Upsala kyrkas angelägenheter vid
påf-vestolen." (Bland Munchs afskrifter från Rom, i Vitt. Akad:s
arkiv). Nämnde summa motsvarar ungef. 400 mrk silfver, eller
öfver 125,000 rdr rmt. Den 17 April 1304 utfärdade
erkebiskopen och kapitlet i Upsala fullmagt för kaniken Olof,
hvilken såsom kyrkans ombud sjiulle besöka curian, att för detta
ändamål i kyrkans namn upplåna ända till 200 mrk silfver.
Äfven de påfliga legaternas resekostnader fick Sverige4
ofta betala. Så fordrar biskop Johannes af Tusculum d. 8
Nov. 1287 af Upsala stift 70 mrk silfver såsom afgift för
andra året af sin beskickning. Här såsom alltid var
bannstrålen tillhands för att tvinga till betalning på utsatt tid.
♦) Munch Hist. 5: 349.
**) Celse "Bullarium" 1: 144.
***) S. D. 3: 8, 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
