Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
INDIVIDUALISM OCH 8JELFSTYRELSE. 140
och framförallt den egentliga s. k. arbetsklassens politiska
betydelse. Om vi ej alltför mycket misstaga oss, hvilar förfrs
åsigt här vid lag på en dubbel felaktighet i sjelfva
utgångspunkten, hvilken utgöres af en visst ej ny, men alltid lika
falsk, theorie om arbetet
"Ingenting annat än arbete," säger förf., "förlänar värde
åt menniskolifvet: blotta existensen . kan hvarken skänka värde
eller rättigheter. När man således talar om menniskans
rättigheter i samhället, menar man egentligen arbetarens:..
Ur den synpunkt vi här uppställt, kunna vi gerna påstå, att
millionären, som icke arbetar utan blott vegeterar, är lika
litet förtjent af politiska rättigheter som den uslaste tiggare,
hvilken befinner sig i samma predikament; emedan ingendera
kan anses bidraga till samhällets upprätthållande och
utveckling. Det är arbetsbien, men icke ’4rönarne det tillkommer
att ordna samlifvet i kupan." Så långt kunna vi icke annat
än prisa förf:s nätta och klara precisering af frågan. Men å
nästa sida och i nästa stycke läsa vi följande ord:
"Betydelsen af den egentliga arbetsklassen — vi räkna dit såväl
intelligensens arbetare som kroppsarbetarne d. v. s. alla som
uteslutande eller väsentligen lefva af sitt arbete — i politiskt
afseende ligger just deri, att den representerar sjelfva arbetet,
under det rikedomens målsmän egentligen representera
arbetets resultat." Här har förf. först och främst kommit med
en distinction, som helt visst icke kan härledas hvarken ur
arbetets begrepp eller ur erfarenheten om arbetets lagar.
Och han sträfvar tydligen att ännu mera betona denna
distinction. Visserligen är på ett ställe det medgifvandet gjordt,
att "egendom i allmänhet... äfven gör innehafvaren till
arbetare," men på ett annat ställe, vid tal om
jordbruksarbe-tåren, förekommer följande märkliga yttrande: "Bonden, för
så vidt han sjelf lägger hand vid arbetet, är visserligen en
sådan (arbetarej; äfven den större jordägare, som sjelf leder
sitt jordbruk, är en intelligensens arbetare inom detta
område; men båda äro det icke rent, utan framstå på det
politiska fältet väsentligen såsom ägare af jord, mer än såsom
jordbruksarbetare. Äfven arrendatorn och jordtorparen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
