Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIVIDUALISM OCH 8JELFSTYRELSE.
139
Kommunernas frigörelse betyder knappast ett politiskt
framsteg, om det kommunala samhällslifvet reproducerar
nyssnämda motsättning mellan embetsmän och private, om det
kommunala embetet, liksom statsembetet, blir aflönad tjenst,
och medborgarens verksamhet inom komunen, liksom inom
staten, är inskränkt till omröstning och val. Men den betyder
oändligen mycket, om den kommunala sjelfstyrelsen fotas på
den private medborgarens förbindelse till tjenstgöring i
samhällets värf, om det kommunala embetet blir olönadt, hedrande
uppdrag, om kommunalstyrelsen, så att säga, blir en
tillämpning af konscriptionssystemet i och för fredens värf.
Det är häruti sjelfstyrelsens största betydelse egentligen
är att söka. Det är den som i verkligheten "förlikar det publika
och det privata," genom att upptaga medborgaren i
samhällets tjenst, genom att grunda samfundslifvet på deD
medborgerliga pligten och ej blott på de medborgerliga rättigheterna.
Den utgör så till vida ett fullständigare genomförande af den
politiska personlighetsprincipen, att den icke tillåter
medborgaren afbörda sig sin skuld till samhället genom en penning
till uppbördsmannen och en sedel i rösturnan, utan äfven
uppfordrar honom att betala med sin person. Den stärker
samhället genom att förena dess medlemmar i den hvardagliga
utöfningen af allvarliga samfundspligter, och den gifver åt
sam-hällsmyndigheten dess rätta betydelse genom att derifrån
aflägsna den karakter af privataffär, som så gerna vill insmyga
sig i den aflönade embetsmannens tjensteförhållande.
Med en sådan uppfattning af sjelfstyrelsens väsen är det
icke svårt att se, i hvilka samhällselementer den
hufvudsakligen måste hafva sitt fäste. Men innan vi inlåta oss på
denna fråga, anse vi oss först böra med några ord
bemöta en förf., hvilken helt nyligen i en uppsats om
"Demokratien i Sverige" framställt en politisk åsigt, spm
förefaller oss särdeles betänklig, och vi göra det så mycket hellre,
som denne förf. synes i allmänhet förråda skarpt öga för
företeelserna i det politiska lifvet; hans deduktioner, äfven
der de leda till ett origtigt slut, hafva dock alltid genom
en viss fyndighet något tilldragande. Vår skiljaktighet i
meningar beträffar just demokratiens och sjelfstyrelsens väsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
