- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1870 /
60

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60

eichhobn: svenska studier.

materialet är dock samladt bättre än eljest någorstädes, och
måhända kan "kultur"-skildringen en gång deri finna
något vigtigare uppslag. Ett sådant synes oss vara att söka i
den af förf. lätt vidrörda politiska satiren och allegorien, som
under Frihetstiden blomstrar; derom hade en verkligt lefvande
skildring kunnat gifvas, men vi medgifva, att det ämnet låg
litet på sida om förf:s rent literära uppgift.

I uppsatsen om folkvisan och folkmusiken i Sverige har
förf. framför allt betonat och med hänförelse prisat det
nationela i vår dikt, och det är med innerlig tillfredsställelse man
genomläser denna hans lilla exeurs i våra nvare
folkdikt-sam-lingar. Vi våga endast ifrågasätta, huruvida det är alldeles
ojäfvigt hans ifriga påstående, att medeltidens folkdikt är
genomgående episk, i motsats till den moderna rent lyriska.
Vi erinra härvid blott derom, att comparanda äro något
ofullständigt kända; och vi tillåta oss förmoda, att om förf. hade
lefvat för 800 år sedan och någon qväll fått lyssna till sång
och glam vid en säterbod, skulle han otvifvelaktigt då som
nu hafva hört äkta lyrik i vallflickans jollrande qväden till
kossor och lam och kanske än mer i gossens locksånger till
flickan sjelf. Så länge ungt folk och kärlek funnits i
verlden, hafva väl också visorna varit af denna art. Försöket
att karakterisera tidsåldrarna med några estetiska termer
synes oss något litet redolere scholam; en beskyllning som vi
i öfrigt på intet sätt vilja göra författarens arbete.

Till sist har förf. vidfogat några smärre s. k. kaméer,
d. v. s. biografier öfver utmärktare samtida; det har tydligen
varit hans plan, att forntid och nutid sålunda skulle mötas
och bilda ett vackert helt. Men vi våga uttala som vår
bestämda öfvertygelse, att dessa bägge afdelningar alldeles icke
höra ihop. De biografiska skizzerna må vara nätta och
behagliga nog som text till porträtt i N. I. T., men i en bok
med Elzevir-typer och pergamentsomslag äro de sannerligen
alltför lätta. Sådan utstyrsel utmärker, att det utstyrda eger
varaktig betydelse, men dessa biografier öfver Boström,
Fredrika Bremer, Börjesson o. s. v. hafva mistat sin betydelse
ined det lördagsnummer hvari de lästes. Vi uttala härmed
intet klander mot dessa personalier såsom sådana, endast mot
företaget att sätta dem i ett sällskap, der de nödvändigt skola
mätas efter alltför sträng måttstock.

H. F.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:14:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1870/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free