Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg och rättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hel
1262
Härjedalen
hel. Se även velig.
[Helgevärma, ortnamn Smal., se
Värmdö,]
heliotrop, se under solvända.
2. -hem, jfr även Lin do m e, M arm a,
O ko m e.
Henschen, familjen., se trashank
under trasa.
[hermenevtik, se under tolk.]
Herta, kvinnon., se Njord.
hertig. Formen på -tig (redan i fsv.)
kan tänkas vara direkt lånat från mlty.
hertich.
[H i 11 e s h ö g, ortn. Uppl. o. Ska., se
Ödes hög.]
hin. Ett större antal eufemistiska
omskrivningar av djävulens namn finnas
samlade hos Giintert Von der Sprache
der Götter und Geister s. 12 f.
hjon. Se även under *yde.
[hjälm, h j al m a, sv. dial.,
havrehylsa, h amt er, tomma ax m. m., se
amt er.]
hokuspokus. Det kunde ha anmärkts,
att i dylika magiska formler rimmet
spelar en stor roll; jfr exemplen under
abrakadabra ovan el. den sv.
barnramsan ar j e marje grase (av ave Maria
gratia), besvärjelseformlerna i Eddan,
t. ex. Grimn. töpi ok öp i, d pik
Hrim-nir häri, d pik hotvetna stari osv. Se
senast E. Noreen Stud. fvnord. i diktning
s. 5 f. (med litter.).
[Hornborga, ortn. Vgtl., se
Ordbildning under I -a \.\
hosta, r. l å sp. 2: står: k’Åas, läs: k"as.
3. hov, sista raden, står: berg, läs:
borg. - Motsvar. ty. hof, gård, ingår i
en del från ty. komna familjenamn el.
efterbildningar av sådaiin, t. ex. [-Alt-hoff-] {+Alt-
hoff+} (egentl.: Gamlegården), [-Klock-hoff,-] {+Klock-
hoff,+} Möllenhoff (egentl.:
Kvarngården) m. fl.
huldra. Jfr härom senast Giintert
Kalypso s, 89 f. G. vill även föra frän
Hölle samman med germ. *helan, dölja,
o. med huldra osv., o. antager för det
tyska namnet blott senare anslutning
till huld.
huller om buller. Likartade o.
lik-betydande bildningar finnas även i
icke-indoeur. spr., t. ex. finska mullin maUin,
huiskin haiskin, hujan hajan.
hult. Jfr även Vämmenhult
(under Vämmenhög) o. Ödskölt. -
Motsvar. ty. holz i från ty. komna
familjenamn ss. Breitholtz samt
efterbildningar ss. Björkholtz.
[Hult sfr ed, ortn., se Romfar tu na
o. Unden.]
hund. - Hundkäx finnes redan hos
P. Månsson: hundakwxe. -Hundöra,
om veck i bok, se under åsna slutet.
Hunden, stjärnbild, ä. sv.
hundedagarna, rötmånaden, osv., se
rötmånad o. Sirius.
hus. En annan beteckning för
’avträde’ är i ä. n sv. tar f hus (se t ar v). -
Om sammans, husära se under ära
slutet.
huvud, r. 4-5, står: fsax. höbid, läs:
fsax. höfiid. - Ordet ingår i ett par
ortn. på -hovda, nä ml. Björnhovda
Öl. (fsv. Biornhofde by} o. Lenhovda
Smal. (fsv. Lin[d]hofdha), i båda fallen
säkerl. egentl, genit. sg. av personn.
(urspr, tillnamn), jfr runsv. Biarnhufpi.
Se Hornborga o. f. ö. Lundgren Ark.
3: 232 f.
[hy d e, sv. dial., löst pack, se *yde.]
[hygrometri, se vak.]
[h yl a, sv. dial., tjuta, se under tjuta
(slutet).]
Hylander, familjen., se Nea n d er.
hyra. - Hyresgäst synes vara ett
ungt ord i spr.; mera enstaka i en
tidning från 1821, men ännu ej hos Dalin
1850, som i stället har hyresman, det
under 1700- o. förra hälften av 1800-t.
allmänna ordet (Serenius osv.).
[Hyssna, ortn. Vgtl., ä. nsv. Hisne
m. m., se Ordbildning I under -na 2.]
håg". Om det här omnämnda
rädd-båga se närmare d. o. (urspr, ej
sammansatt med håg).
[hatt, norrl. dial., beskaffenhet, se
under väderåtta (art. väder).]
hälft. Om äkta (o. bättre) hälft
se under äkta.
[Hällestorp, ortn. Vgtl., se torp.]
härfågel, redan i y. fsv. God. Ups.
G 20 s. 408: här fogil (= ondha lykko
fogil) som övers, av parafns.
Härjedalen. Se dock även
Nordlan-lander Ark. 23: 286, med en
modifikation av Modins härledning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
