Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg och rättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grabb
1261
hej duk
Stud. 1921 s. 82 (dock med tvekan)
framställda gissningen, att ordet ytterst
ginge tillbaka till likbetyd, fra. gosse är
av flera skäl oantaglig.
grabb. Samma ord som sv. dial.
gräbba är väl y. fsv. grebba God. Ups.
G 20 s. 3 (’mulier complexibus apta’).
gramse. Jfr även pogrom.
grann. Jfr även ordagrann nedan
under ord.
gro. Andra släktingar se *grön, ljung,
nedan.
gråbo. Nu utförligt behandlat av
Hesselman Nysv. stud. 1922 s. 153 f.,
enl. vilken gråbo utvecklats ur växtn.
-buna, egentl.: ’(grov) örtstjälk’ el.
’ihålig stjälk’ = nord. bnna, benpipa o. d.
grädde. Se även rö mm e.
*grön, ett allmänt spritt dialektord
för ’ljung’, t. ex. vrml., hals. grön, dalm.
gran (-o-), gotl., osv. graun, med avledn.
gröne n. t. ex. östg.; säkerl. en
n-bild-ning till en avljudsform av vb. gro; jfr
t. ex. glo (ägs. glöwan osv.) ~ isl. glpggr,
klok, osv. (av glan-).
grönling, fiskn., egentl.: som håller
sig vid bottnen (ty. griindling), se
under sm är Ii n g slutet.
gulasch. I ungerskan är enl.
uppgift av K. B. Wiklund formen gulyås
(alltså utan THIS, kött) numera den enda
brukliga.
gummi. Redan i y. fsv. gumi P.
Månsson s. 552.
gåsa, sv. dial., blåsa, ånga, ryka,
utdunsta = nisl., no. gosa, gusa ds.,
vartill sv. dial. gåsa, rök, dimma, ånga;
samma ord som sv. dial. gåsa sej, rysa,
jfr no. gose m., rysning; besl. med fhty.
giisn n. plur., framvällande vattenmassa,
ävensom med meng. guschen (eng. gnsh),
spruta fram; avljudsformer till isl. g j ösa
st. vb, välla fram = da. gyse, rysa, osv.
Se f. ö. under gös l o. ös-gös.
[gåt, sv. dial., dörrpost, se under
örngott.]
[Gåvestadstorp, ortn. Smal., se
torp.]
[gar, götadiaL, jäst, av gärd = gotl.
= ä. da. gierd (da. gcer}, isl. gerd, i
sv. dial. även göre, göranne, se under
göra.]
Gästrikland. Senare leden i fsv. Ge-
stereke föres av O. Lundberg i Turistför.
årsskr. 1915 s. 90 till rek i R ek ar n a.
göra. Motsvarigheter i sv. dial. o.
da. till isl. gerd, jäsning, se ovan under
gar.
hackspett. Om formväxlingen se
under spett 2.
hal. - Tillägg: Härtill halka, sbst.
- fsv. (motsv. i nisl., no. o. da. dial.).
o. vb. halka (1637, 1667, Verelius 1681),
se närmare Ordbildning I under -ka
mom. 1.
[hallår, sv. dial., missväxtår, se
under är i n g.]
halv, rad 2 står: *halta-, läs: *halba-.
[hämma, sv. dial. (v. Sv.), ordna,
hyfsa, laga, se följ.]
1. hamn, skepnad. - En avledn. av
motsv. fsv. hamber är västsv. dial.
hämma, ordna, h}7fsa, laga = no. hama;
egentl.: ge ngt sin (rätta) form el.
gestalt.
hamster. Läs: fslav. choméstoru. -
En icke osannolik förklaring av fslav.
choméstorn har nu lämnats av Agrell
Zur balto-slav. Lautgesch. s. 8: genom
dissimilation av *chormé-storii (ex. på
dylika dissimilationer anf. st.) till en
lokativform av *chormo-, hus, i vissa
dial. även: spiskammare o. d. (= fbulg.
chramii) -f- litan. staras, hamster, möjl.
med H. Petersson till grek. stereo,
berövar, alltså egentl.: hustjuv el. dyl. I
alla händelser synes ordet från slav.
språk ha lånats till germ.
hane, r. 2: står: hani, läs: hani; r. 4:
står: da., läs: ds.
harg. Andra ortnamn, där ordet i
betyd, ’helgedom o. d.’ ingår som
.senare led, äro fsv. Skcethargh m. m., nu
Skederid, sn i Uppl., o. fsv.
Skcedhcer-ghe (Skatgherhgi, Skedherghe, till avledn.
*hcerghé), nu Skerike, sn i Vstml. Om
förra leden se Skövde.
harkrank. I y. fsv. finns ordet även
i God. Ups. G 20 s. 157: harkranke.
Hazelius, familjen., latinisering till
gårdn. Hassela i Hälsingland.
heder. Med avs. på
betyd.-utvecklingen ’klarhet’ ;> ’heder, ära’ jfr isl.
vegr, ära, besl. med fhty. wähi,
strålande, skön; se f. ö. ära.
hejduk. Bättre: hajduk, hajdu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
