Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg och rättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arg o. ragr se nu senast E. Noreen
Stud. i fvnord. diktning 2: 60 f,, där
med rätta antages eufemistiskt ursprung,
liksom i de till samma sfär hörande isl.
ars ~ rass (arz ~ raz), anus (jfr asa),
reðr ~ erðr, penis (jfr räv), serða, om
perversa könsförh. ~ part. stroðinn, ipf.
streði; se även ordb. under röv.
Arhusiander, familjen., se Västerås.
1. ark, etymol. = (sv. dial.) örk (se
d. o.).
arkeolog, 1785 enl. R. Berg.
arktisk, se under Ursula.
[Arna-, Arne- i ortn. se Årn- o.
örn slutet.]
arrogant, 1815 enl. R. Berg.
arsenal, o. 1660, bildl.: 1771 = ty.
osv., av fra. =, av ital. arsenale, till
arsenà, darsena (fra. darse), av ett
arabiskt ord med betyd. ’verkstad’ (se
närmare SAOB).
artär, se väder slutet.
arun, växtn., se tusengyllen (slutet).
as 1. Jfr även under osmundsjärn.
aseptin. Se Ordbildning I under -in.
Aspeland, härad i Kim. 1., fsv. Asbo
land, egentl.: Asboa land, dvs.
åsboarnas land, till ās = ås (berg- o. d.); jfr
häradsn. Åsbo Ska. o. under bo 4.
Assar, personn. (nu i sht i Skå., men
förr allmänt), fsv, Assar, Assur, Azur
m. m. (runsv. Asur, Osur, Usur m. m.)
= f no.-isl. Ǫzurr, Azor, Assar m. m.,
fda. Aszor m. m.; inlånat i ags. o. där
vanligt (Björkman Nord. personn. in
Engl. s. 22); av urnord. *Antswaruʀ (jfr
runsv. Antsuaʀ Uppl.), varav *Antswǫrʀ
› *Ats[w]uʀ › Assur, genit. *Antswaraʀ;
jfr Kock Uml. u. Brech. s. 204. - Icke
ovanligt i ortn. i västra o. södra
Götaland, t. ex. Assarby(n), Assarebo
Assartorp o. Assarp.
ateism, ateist, se teism, teist.
atenienn, Knorring 1843, av fra.
athénienne ds., även: atensk vas o. d., fem.
till athénien, atensk, till Athènes, Aten.
Alltså urspr, om prydnadsföremål av
antikt snitt, sedan om möbel avsedd
för dylika.
attaché (vid beskickning), 1832, av
fra. =, till attacher, fästa vid; alltså
egentl.: fäst vid, tillhörande
(beskickning, i sht om uti. förh. även: svit,
stab).
[augit, se Ordbildning I under -it.]
Aurelius, familjen., se under ör slutet.
Aurivillius, familjen., se under
Örbyhus.
ave o. ava, dial. (utom i Norrl.),
grund o. trång vik, vattensamling, 1784
= no. ave, vattenpöl, bakström, det
senare väl grundbetyd.; avledn. av av (jfr
parallellbildningarna ävja o. äbb),
liksom (dial.) ida 1 av ið-, åter. — Ava
är egentl, oblik kasus till ave. — Ingår
i sjön. Horn-, Storavan m. fl.
avel. Om det närbesl. isl. afl m.,
ässja, eldstad (osv.), se under ässja. —
Till vb. avla hör bl. a. fsv. avledn.
afling, förvärv, vartill genit. sg. aflinga(r)
i aflingagods, varav jurid. avlingegods
osv., varur har utlösts det oböjl. adj.
avlinge (jfr den likartade uppkomsten
av krono- o. skatte).
Avesta, ortn. Dal., fsv. Aghastadh,
till fsv. personn. Aghi; se f. ö. -stad.
avi(s), r. 8: står: vīdēre, läs:
vidére.
avlingegods, se avel ovan.
avvita, r. 1: står: av till, läs: till av.
ax 1. Betyd.-paralleller se under
stinga.
2. axel, skuldra. — Tillägg:
Avljudsform: germ. *ōhs- i isl. óst f., óstr m.,
hålan nedanför nyckelbenet, ags. ócusta,
óhsta, óxn, armhåla (jfr eng. oxter),
fhty. uohsina, uohisa (sydty. üchse).
3. Axel, mansn. Se närmare o.
utförligt Grape De i fsv. inlånade
personnamnen 1: 6 f.
babord, r. 3, står: bacbord, läs:
bæcbord.
[bagne, sv. dial., grövre gren, se
under stam 2.]
bak. — Om baktanke, efter ty.
hintergedanke, se tanke.
baldrian, se valeriana.
bara, adv. blott, i sht i talspr., o.
1600, i betyd, ’helt o. hållet, riktigt’
1591, egentl, en böjd form av adj. bar
(t. ex. i bara skjortan o. d., 1614 osv.),
ansluten till adv. på -a ss. allena osv.;
motsvar. no. bara, da. bare.
barnmorska. Jfr även sv. dial.
närkvinna osv. under när.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
