Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg och rättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Fsv. almen (plur. -mena) beror väl
på anslutning till mēn- i mlty. mên(e),
allmän (se menig, gemen); enl.
somliga skulle dock formen almen vara den
äldre o. allmæn en senare försiggången
ombildning.
[allod, -ial, se öde 2.]
allvar, r. 9: står: ags. wær, läs: ags. wǽr.
al(l)var(e), trakt på Öl. o. Gotl., se
alv nedan.
almanack(a). Ordet finns
naturligtvis också i da. (almanak).
alpa(c)ka, 1847 (om alpackadjuret),
1852 (om tyg av alpackaull), ytterst av
spän. alpaca, väl till best. art. al- o.
ett ord av peruanskt urspr.
Alsike, ortn. Uppl., fsv. Alseke, -eki
(1305), till eke, till ek, med dunkel
första led; jfr Filke Uppl. av fsv. Fyleke;
knappast däremot av al o. *sĭke (= sv.
dial. seke) till sik, sidlänt ställe (med
etymol. ī̆; se under sickla o. nedan),
med tidig övergång av ĭ till e (i svagare
betonad sammans.-led). — Härtill
Alsikeklöver, 1802 osv.
alv. Till detta ord hör naturl. bl. a.
al(l)var(e), best. f. -en el. -et, trakt på
Öl. o. Gotl. där alven ligger i dagen;
öl., gotl. alver m. m.; Linné 1745.
Alvastra. Se nu även en förmodan
av R. Pipping Kommentar till Erikskr.
s. 54, som med hänsyn till namnet på
den bäck, Ålebäck, som rinner förbi
Alvastra, utgår från en växelform med
långt a (*alh-, tempel, se Ale o. Ål 6
el. āl, rem, se ål 5).
amatör, 1780, av fra. amateur, till,
lat. amāre, älska (jfr Amanda).
ambulans, jfr även somnambul.
ammoniak, se salmiak.
2. an-. Se f. ö. andöva nedan o.
Ånväga (fsv. Andvæghi).
Anders, se även familjen, på-änder
under Nea n d er.
[andur, annar, sv. dial., skida, se
under åndra.]
andöva, egentl, ett västsv. dialektord
(bl. a. hos Hof), med årorna hindra en
båt att driva = isl. andǿfa, no. andøva;
jfr vbalabstr. isl. andóf, no. andov; till
an- 2, emot (i anlete osv.); senare
leden innehåller snarast isl. hǿfa, sikta,
passa, no. høva (se höva o, hov 2).
anemi, 1841, av fra. anémie, av grek.
anaimía, till det prinativa an- (i t. ex.
analfabet) o. (h)aĩma, blod, alltså:
blodlöshet.
angel 1, se även ål 3 o. 5.
ankamrat, nu föga br., väl blott i
predikativ ställning, Blanche 1864 osv.,
försvenskning av fra. en camarade, på
kamratvis. Folketymologiskt även
handkamrat.
[ankarur, se under ur 1.]
anlete. Andra bildningsanalogier se
under öga.
anlända, se lända.
Anna. Anmärkningen om personn.
på An- (från barnspr.) gäller naturl. ej
det strax förut nämnda urspr.
hebreiska namnet Anna (hebr. Channāh, väl
av det likalydande sbst. med betyd,
’nåd o. d.’).
annan, se även ändra.
ans osv. Sammanblandning synes
också ha egt rum med stammen i ande;
se ansa.
anskrämlig, 1840-t., motsv. i no., se
an- 2 o. skrämma.
anslå i betyd, ’värdera, genom
överslag beräkna’, se under överslag.
anstränga sig, se under sträng 1
slutet.
antagonist, 1770 (anatom. redan 1758),
ytterst av grek. antagōnistḗs,
motståndare, medtävlare, till antagōnizesthai,
strid, till antí, emot (se ante-), o. agṓn,
strid (till ágō, leder m. m.). — Härtill
även antagonism, förra hälften av
1800-t, ytterst av antagōnisma.
antasta, r. 9, står: tangera, läs:
tangere.
[antracit, apatit, se Ordbildning I
under -it.]
[apparans, apparition, se
transparang.]
applåd, Liwijn 1803 enl. R. Berg.
apportera = ty. apportieren, av fra.
apporter, av lat. apportare, av ad-, till,
o. portāre, bära (se portör).
april. Om uttr. narra april o. dyl.
se narra.
[Ar-, Ara-, Aren-, Arna-, Arne- i
ortn. se under Årn- o. örn slutet.]
arg. Med avs. på isl. ragr se f. ö.
under raggen. — Om förh. mellan isl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
