Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ämån ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till -nn- såsom i *finþan till finna osv.),
avledn. av germ. *anþ-, emot,
grammatisk växelform till *and- i ända l (se
d. o. o. särsk. an- 2, anlete); jfr t. ex.
lat. antiæ, pannlockar. Alltså egentl.:
det mot ngn riktade. F. ö. bildat
såsom t. ex. fsv. inne n., hus, till fsv.
adv. in(ne) osv. — Fhty. (Isid.) har den
besläktade bildningen andîn. — Ordet
har undanträngts av panna 2. Om en
annan germ. beteckning (ty. stirn osv.)
se Oxenstierna. Det etymologiskt
dunkla lat. frons ds. ingår i front.
Grek. métōpon, till metá + ṓps, öga,
betyder egentl. ’avståndet mellan
ögonen’. — Samindoeur. ord för ’panna’
saknas.
[Ännesta, ortn. Uppl., se under det
dock ej dithörande ända 1.]
ännu, fsv. cennu = isl. enn nu, da.
endnu, till än 2 o. nu.
änsa, nordsv. dial., varsna, osv., se
ansa. Till den där framställda
härledningen (: and 2) bör läggas, att, med
Falk-Torp s. 1412, säkerl.
sammanblandning egt rum med stammen i ande; jfr
isl. annast, vara angelägen om o. d. =
ägs. ödian, andas starkt, flåsa, av germ.
*anpön.
änskönt, jfr Gustaf II Adolf 1615:
’Mente ät dher the än skiönt giorde . .
så’, f. ö. äldst i förb. om . . ån sk(i)önt,
t. ex. Gustaf II Adolf, Schroderus 1635,
Växiö 1652 (alltså med adverbiell
funktion) = da. endskont, omendskont, jfr ä.
nsv. sk(i)önt, änskönt, t. ex. Börk Dar.
1688 (talspråk; vanligt), o. omsk(i)önt,
ehuru, t. ex. Spegel 1685, Isogseus 1714 (-
da. omskont); motsv. da. skönt (i ä. da.
blott om tänkta fall, i modern betyd,
hos Holberg); egentl, adv. till adj. skön,
bildat efter ty. schon (i obschon), av
fhty. scöno, adv. till scöni (ty. schön);
se skön 2. Än- är = fsv. konjunkt.
te/?, om = isl. en; möjl. egentl, en
stelnad ackusativform (m. sg.) av
prono-minalstammen z- el. e- i got. is, han
(= ty. er) osv. (Noreen Gesch. s. 191),
dock ovisst.
Änten, sjön., se Alt-.
[änter, sv. dial., agnar o. d., se
ämter.]
äntligen, t. ex. 1593, förr även än(d)t-
liga o. än(d)tlig (ännu t. ex. Tegnér
Fritiofs saga); under påverkan av fsv.
cendelika, ä. nsv. andeligen från ty.
end-lich, motsv. mlty. endeliken, da. endelig,
isl.-fno. endaliga (endi-), fsv. céndelika
(det senare atm. påverkat av o. kanske
lån från mlty.), ä. nsv. andeligen osv.,
i sht 1500-t.; till ty. adj. endlich, slutlig,
avgörande (varav sv. äntlig t. ex. 1564)
= mlty. endelik, fsv. cendeliker (ä. nsv.
ändelig) osv.; till ände.
äntra, 1660, Karl XII Bref osv. =
da. entré, från mlty. entern el. höll.
en-teren, jfr eng. enter ds., från fra. entrer,
inträda, av lat. inträre ds. (se entré i
tilläggen).
äpple, fsv. ceple = isl. epli, da. ceble,
av germ. *ap(a)lja- n., avledn. av ett
ord motsv. den västgerm. beteckningen
ty. apfel, eng. äpple osv.; se närmare
under apel. - I lat. i stället mälum,
väl från grek. melon (se melon); i fra.
i stället pomme, specialiserad anv. av
lat. pömnm, trädfrukt. - Om ord för
’äpple’ i betyd, ’potatis’ se d. o. -
Bita i det sura äpplet, se sur. -
Äpplet faller ej långt från trädet,
motsvar. i da., ty., jfr isl. sjaldan fellr
eplit långt fra eikinni, ävensom t. ex.
ital. il frntto (dvs. frukten) non cade
mai lontano dall’ albero. -
Sodoms-äpple, se d. o. - Strids- (Geijer,
Fryxell osv.) el. tvisteäpple (Askelöf
1829: tvist-, Fr. Bremer osv.), motsv. i
da., jfr ty. zankapfel, eng. äpple of
con-tenlion, fra. pomme de discorde, lat.
dis-cordice malum, med syftning på det
äpple som tvedräktens gudinna Eris vid
Peleus o. Thetis bröllop inkastade med
påskriften ’till den skönaste’. Även
e risäpple. - Äppeltysk, Bellman
Fredm. ep. n:o 33: ’Hvad säjer den där
gullsmidda Äppeltysken med Markattan
på axeln?’, f. ö. t. ex. Blanche,
Sturzen-Becker, Topelius, Levertin. Enl. J. G.
Carlén Bellm.-uppl. 1: 118 n. 9 förr
brukad folklig benämning i sht på
pom-merinkarna, som drevo stark handel på
Sverige med äpplen o. annan frukt; nu
nedsättande beteckning på tysk med
bibetyd. av person med begränsade,
småborgerliga vyer el. dyl. - F. ö. icke
sällsynt i ortnamn (särsk. i Götal.), t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
