Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ämån ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ver en engel gennem værelset, ty. es geht
el. fliegt em engel durchs zimmer; urspr,
ej med syftning på de kristna änglarna,
utan ombildningavgrek. Hermes epeiselthe
(Plut.): Hermes var gudarnas sändebud
(= grek. ångelos}. — Änglamat, i vissa
delar av landet: en efterrätt bestående
av skorp- el. andra kakbitar, sylt (lingon
osv.) o. grädde, i somliga trakter (t. ex.
Ögtl.) kallad giftas. Av helt annat slag
är den ’englamat’ som omtalas i
reseminnen av Cederborgh (se uppl. 1882
s. 13): ’bestående af fårmjölk och
sammankokade äpplen . . svåra mäktig’. Jfr
sv. dial. änglavälling, rotsoppa med
mjölk, potatis o. palsternackor.
Ängelholm, stadsn., förr även
Engelsholm 1496 o. Ængloholm 1518;
sannol. sammans. med ett personnamn;
knappast till något nu förlorat ortn.
(vattendragsnamn), som avletts av germ.
*angw-, trång, varom under ånger, jfr
ty. meerenge, sund.
änger, mask i kött, fsv. cenger m.,
mask, småmask, besl. med fhty. angår,
kornmask (jfr ty. engerling, mask, larv),
ävensom med litau. anksztiraT, finnar,
småmaskar, pol. ivqgry ungef. ds. o.
möjl. även lat. angnis, orm (i så fall
egentl.: mask, liksom sv. orm). Jfr
Bezzenberger BB 2: 154, Walde2 s. 43).
ängsla, ängslas, fsv. wngsla, cengslas,
tryckas, besväras, ängslas, avledn. av
ängs el (mindre vanl.), fsv. cengsl f.
(jämte cengsle m., cengsla f.), trångmål,
ångest, ängslan = fda. cengsil; med
suf-fixet -si till fsv. cengia, trycka, klämma,
sv. dial. angå = isl. ongva, jfr ty.
beengen osv., till sv. dial. ang, trång,
osv. (se f. ö. ånger o. angå); bildat
som styrsel till styra, vigsel till
viga osv. — Deverb.: ängslan, fsv.
cengslan. — Ängslig, av fsv.
izngs-logher o. cengsliker (cengiz-); jfr fsv. adj.
cengsol (annorlunda Noreen V. spr. 4:
130). Ä. nsv. ångstlig (t. ex. Stiernhielm)
däremot av ty. ängstlich el. (m)lty.
engest-lik (till ångest).
änka, fsv. cenkia (enkce) = isl. ekkja
Cmed -kk- av -nk-; jfr dricka, svacka
osv.), no. enkja, ekkja, da. enke, av
urnord. *ainakjön; ett speciellt nordiskt
ord, avlett av fsv. enka, ende, enstaka
= no. einka, ensamstående, ä. da. enk(e),
ensam, enstaka, jfr isl. einka, särskilt
(se enkom); alltså ’den ensamma’. -
Andra germ. beteckningar äro: sydsv.
dial. efterlev er ska, änka, y. fsv.
wplirle-virska el. ceptirleva, fda. efterleve,
ävensom ägs. Idf, änka, egentl.: den
efterlämnade el. övergivna, till roten i leva,
lämna, bliva osv. — Det gamla
indoeuropeiska ordet för ’änka’, som utdött
i de nordiska språken, företrädes av
got. widnwö, fsax. widowa, fhty.
wi-luwa (ty. witwe o. wittib), ägs. widewe
(eng. widow), motsv. sanskr. vidhdvä,
lat. vidua (fra. veuve), fir. fedb, fslav.
vidova, fpreuss. widdewu, vartill lat.
viduns, berövad, snarast är en
sekundär bildning (jfr under änkling).
Härtill got. widnwairna, son av änka (jfr
tärna 1). — Änkan Blom, i
kägelspel, den yttersta käglan; anledningen
till beteckningen obekant; möjl. rim på
bom. Karl XV:s kägelklubb bar namnet
’Änkan Bloms bekanta’.
[änk(er), sv. dial., änkling, se d. o.]
änkling, fsv. cenklinger, ogift man -
no. enkling, änkling (från sv.?); avledn.
av y. fsv. ce.nkil, änkling = isl. ekkill,
till fsv. enka, enstaka m. m. (se
enkom); el. ock äro båda
parallellbildningar till detta senare ord. Formellt
identiskt med cenkil är adj. enkel, från
mlty. enkel, av germ. * ainikila- (-ak-), l
alla händelser ytterst till räkneordet o.
adj. en. - Sv. dial. änk(er) o. da. dial. enk,
änkling, äro sekundärt bildade till änka,
liksom sv. änkeman o. da. enkemand
(motsvar. ett fsv., fda. cenkio-), el. som
ty. witwer (mhty. witwcere), fhty.
wi-tuwo, eng. widower, fslav. vidovici till
ty. witwe osv., vartill även ty. witmann
(med fem. witfrau) o. ty. dial. willing;
jfr om lat. adj. viduus under änka.
Samindoeuropeisk beteckning för
’änkling’ saknas, vilket naturligtvis
sammanhänger med kvinnans underordnade
ställning i äldsta tider. Jfr det fullt
analoga förhållandet med orden för
’svärfar’ under svär.
änne, panna, nu blott poet., men
kvarlever i vissa dial., fsv. cenne = isl. enni,
no. enne (ej i da.), av germ. *anpia- n.
(alltså med nordisk assimilation av -np-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
