Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - vid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fsv. även uppträdande ’med’ ha i nsv.
gått förlorade; jfr dock det värd. snäll
vid ngn, särsk. kanske snäll vid djur,
o. da. god ved. l nsv. ofta övers, av
ty. bei, t. ex. vara vid gott mod (motsv.
i da.), jfr ty. bei gutem mule sein, o.
vara vid sina sinnen, da. vcere ved
sine fulde fem, jfr ty. bei sinnen sein.
- I fsv. även som konj.: vid det att,
då; jfr gamla bibelövers.: ’wid din
tjenarinna sof. - Jfr vid 2, vidgå,
vidrig, v i d u n d e r.
2. vid, adj., fsv. vlper = isl. vidr,
da. vid, fsax. wid, fhty. wit (ty. weil),
ägs. wid (eng. wide), av germ. *wida-,
väl med rätta fört till ie. ui, i sär o. d.
(se vid 1); enl. en förmodan av
Prell-witz KZ 48: 154 av *ni-itd-, av det nämnda
ui o. part. till i, gå (se ed 1), alltså:
det som gått i sär el. dyl. Ordet
stämmer f. ö. formellt med san skr. vitas,
rak, rätlinjig, men betydelserna låta sig
icke osökt förena. - I ortn., t. ex. sjön.
Vi d ös ter n, stor sjö i Smal., se även
Vi r serum. - Vitt och brett, motsv.
i da., efter ty. weit nnd breit; jfr sådana
uttr. som rätt och slätt, smått och
gott osv. - I sv. dial. även med
utvidgningen viande, t. ex. på viande gavel,
av samma slag som eliande röd osv. -
Vida, adv,, fsv. vipa = isl. vida (i da.
i stället vidt), bildat som gärna, illa
osv. Jfr såvida. - Vidd = fsv. =
isl. vidd, da. vidde, mlty. ividde, av germ.
*wldipö, till vid som bredd till bred.
- Vidga vb, Laelius 1588 = isl. vidga,
avledn. av ett ej uppvisat adj. fsv.
*vi-pugher el. bildat i anslutning till på så
sätt uppkomna verb, jfr glödga, helga,
nödga, sarga, stadga (vilket senare
dock kan ha omedelbart avletts av sbst.);
med parallellbildningen isl. v i öka, bildat
som dyrka, jämka, ömka osv. -
Vidlyftig, förr ofta vidlöftig t. ex. 1555 o.
ännu Schlyter 1885 = da. vid(t)l0ftig,
från mlty. witluftich, -loft- - ty.
weit-läuftig, till ett vbalsbst. till löpa, jfr
ty. weitläufig o. höll. widloopig. - Vitt
i så vitt, neutr. till vid, fsv. sva vit
snm (blott i rumsbemärkelse: så vida
omkring om, så långt som); alltså: så
vitt (som) jag kan se, egentl.: så långt;
ofta för så vitt; jfr såvida.
vidd, se vid 2.
vide n., Salix, i dial. även m., fsv.
vldhe m. el. n.? = isl. vidir m., no.
vider m. (jfr nsv. lörne’n., men isl.
pyr-nir m.), av urnord. *wlpia-, jfr ä. da.
vietrce, pil, mlty. wide f., fhty. wida (ty.
weide), ävensom ägs. wiÖig (eng. withy,
pil, vidja); besl. med bl. a. grek. itéa
(eitéa), pil, itys, sköldrand m. m. (egentl.:
av pil), lat. vitis, ranka, litau. vytis (av
w f-), pilspö, zil-vitis, gråvide, fslav.
pa-vitii, ranka, ävensom ir.féith,sena,sträng;
liksom t. ex. vidja, vira (vb) o. vägg
till den ie. roten HI, fläta, i lat. viére,
binda, fläta, sanskr. vydyati, slingrar,
vecklar in, vdyati, väver, flätar, fslav.
viti, vrida, fläta o. d. Ordets
indoeuropeiska anor sammanhänga utan tvivel
atm. delvis med videts tidigt upptäckta
användbarhet för flätningsarbeten. -
Till utvecklingen av ord för ’vide’ ur
rötter med betyd, ’fläta’ kan jämföras
slav. *orkyto, -ä, vide (serb. råkita osv.),
besl. med grek. drkys (genit. -yos), varom
Liden IF 18: 507 (om det där även
omnämnda lett. erknlis, spinnstav, slända,
se dock samme förf. i den under rock
2 slutet citerade uppsatsen). - Namn
på ’vide’ äro el. atm. tyckas stundom
vara besl. med beteckningar för
’enbuske’: bådas grenar o. rötter användes
till flätverk; se Liden anf. avh. - Jfr
även under vicker o. vial.
[Videsta, ortn. Sdml., se Vedyxa
slutet.]
vidga, se vid 2.
vidgå, erkänna, fsv. viperganga -
fda. velhergangce (da. vedgaa), jfr fsv.
gänga viper ds., t. ex. gik vipar sannind-,
med samma utveckling från en
konkretare grundbetyd. (här: gå till, sälla sig
till el. dyl.) som i tillstå.
Sammansättningen har i detta såsom i likartade
fall uppstått därigenom, att prepos. i
vissa fall kom att ställas framför
verbformer, t. ex. infin., jfr VGL I: Vill han
uip gänga*. Se f. ö. vid 1.
vidimera .= ty. vidimieren, av fra.
vidimer, i tal, vidimare, till lat. vldimns,
vi ha sett, till vidére, se (jfr revidera).
vidja, fsv. vipia = isl. viÖja, no. vidja,
da. vidje, ägs. wiööe (eng. withe), av
germ. *wiÖjön, till isl. vid f. (genit. vid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
