- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1051

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tärna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

övergång av ps (ts) till sp som i gäspa,
raspa, (trol.) rispa, ty. wespe, geting
(se d. o.), osv. - Parallellbildning: germ.
*tlk- i tik.

tävla, Asteropherus: täffla, tvista,
strida, jfr Spegel 1685: M/Tas, tävla =
no. tevla, samma ord med utvidgad
betydelse som ä. nsv. täfla, spela
tärningsspel, t. ex. L. Petri = isl. tefla, mhty.
zabelen, ägs. tcefl(i)an, avledn. av fsv.
tafl osv., brädspel o. d. = tavla; alltså
urspr, om tävling i spel. Jfr med avs.
på konjugationsväxlingen (från III till I)
syssla o. avlas samt de under törsta
anförda verben.

täxla, sv. dial., ett slags yxa för
urholkning av tråg o. d., Bouppt. fr. Växiö
1737: täxel, i dylik från Rasbo 1754:
läcksla, i dial. även tjäxla, tängsla m. m.
= isl. peksla, tväryxa, no. teksla,
tunn-bindaryxa, ä. da. o. da. dial. fångsel =
mlty. dessele, tväryxa, fhty. dehsala (ty.
dechsel, deichsel), varifrån ä. sv. däxel,
bandyxa (ännu atm. på 1840-50-t.);
jämte, utan /-avledn., sv. dial. tjäxa,
fhty. dehsa; till roten i sanskr. taksali,
bygga, bearbeta, f sia v. tesali, yxa el.
hugga till, litau. taszyti osv., vartill
också ry. teslä, yxa; se f. ö. tax.
Formerna med -ng- i sv. o. da. dial. bero
på yngre ombildning o. sålunda ej på
den nasalerade växelform, som förf. av
andra grunder antagit Ark. 7: 160 n. 3
(jfr tistel 1). - Härtill vb. täxla,
urholka m. m., Rothoff 1762 - no. teksla,
sydty. dial. dechseln.

, n., i gotl. även m. (tåi), fsv. thö
m. = isl. peyr, no. tayr, da. tö, av
ur-nord. *pauja-, sannol. uppkommet i
anslutning till vb. töa (*paujari)’, se d. o.
Ordet kan emellertid vara urgammalt
o. etymol. identiskt med det dock sent
uppträdande höll. dooi ds. samt
(frånsett könet) sanskr. toya- n., vatten. -
I ä. nsv., sv. dial. även len n., lena (se
len); i andra dial. ersatt av blida, blöta.

töa, Bib. 1541: lögar (pres.) - isl.
peyja, da. tö = mlty. douwen, dojen,
fhty. domven (ty. länen), av germ.
*pau-jan, växl. med *pawön = ägs. pawian
(eng. thaw, vartill sbst. thaw). Jfr
sammans, germ. *fra-panjan - mlty.
vordouiven (varav da. fordetic), smälta
(mat), ty. verdauen; se även under
idissla. Germ. rot. paw, vartill också
isl. pdna, töa upp (av *pawanön = ägs.
pawenian, fukta), ävensom isl. pd f.,
snö- o. isfri jord, no. taa (av *pawö-,
som i en allmännare betydelse kan vara
grundordet för vb. töa). le. rot. *tau
i sanskr. toya-, vatten (se tö), besl. med
ta i fslav. tajq, smälter, utvidgat med
-k- i grek. tekö, smälter (träns.), o. med
-b(h)- i lat. täbeo, smälter bort, tvinar
o. d., osv. Jfr tina 2 o. tvina samt
under idissla. - I sv. dial. även lena
(se len).

töcken, n., i poesi o. d. dock även
med plur. töcknar, fsv. thökn, sannol.
fem., av germ. *paukinö- (el. *paukina-),
i avljudsförh. till germ. *pukön = fsv.
thoka, tjocka, dimma, sv. dial. tåka,
tuka, isl. poka, da. laage, mlty. dake
(av *doke); besl. med sjönamnet
Tåkern (se d. o.). Till en ie. rot tng,
som snarast är en utvidgning av den
bekanta roten tu, svälla o. d., i tumme.
Ordet kan ej föras tillsammans med
tjock. - I ä. nsv. även tökna f., jfr
gamla bibelövers., 5 Mos. 4: 11.

töja, nu blott: sträcka, tänja, ä. nsv.:
draga, locka, tubba (t. ex. L. Petri, P.
Svart), fsv. töghia, förhala, uppskjuta,
locka = isl. teygja, draga, locka m. m.,
no.-da. toie, sträcka, tänja, da. dial. toge
ds. (nda. har i stället strcekke}, ägs.
ge-tiegan, draga; av germ. *taugian, bildat
som kausativerna, men med
iter.-inten-sivisk betyd, (liksom t. ex. nöta till
njuta, el. med urspr, kausativ funktion
f l oj a till flyga, sv. dial. sm Öja till
smyga) till germ. st. vb. *teuhan, draga
= got. tiiihan, fsax. tiohan (mlty. ten,
varav ä. nsv. le, begiva sig, té sig till,
sluta sig till; jfr ty 2), fhty. ziohan
(ty. ziehen), ägs. téon, isl. part. togenn
(jfr tjoa nedan); till ieur. roten duk i
lat. duco, leder, för, flat. douco. -
Andra hithörande verbbildningar äro:
isl., no. toga, draga, hala osv. (varom
närmare under tåga 3); vidare
inten-sivet mlty. tacken, hastigt draga, häftigt
rycka till = ty. ziicken o. zucken (jfr
bncken o. bocka); ävensom, med
avvikande betyd., isl. tjoa, hjälpa (med
delvis stark böj ning; - got. tiuhan)^ o,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/1139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free