Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tutta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ling. Parallellbildningar: ä. da.
tvin-ning, ävensom fhty. zwineling (ty.
zwil-ling) : zwinal; eng. twinling : ägs.
ge-tivinne (se tvenne); mlty. twelink osv.:
germ. *twe- (se tve); isl., no. tviburar, isl.
-buror (till bära, föda); fsax. gitwiso, ägs.
gelwisa : germ. *twis- (se tvenne); litau.
dvynu, tvillingar; ry. dvojni ds. - Ett
annat nord. ord för ’tvilling’ är sv. o.
no. billing, isl. billingr (se bild o.
Billingen).
tvina, fsv. thvina = no. tvina, ä. da.
tvine, motsv. det möjl. st. vb. ägs. p
wi-nan ds. (vartill kausativetpwénan, göra
mjuk); jfr, med urspr. f, fsv. thvcenande,
matt, trög, thvcenadher, tvinsot,
vanmakt o. d.; till en germ. stam pwin-,
vars n är ett urspr, presenssuffix, med
grundbetyd.: ’smälta, upplösa sig i en
vätska’, varifrån: ’förtäras av sjukdom,
trånad’. leur. rot tui, som kan vara en
utvidgning av svaga stadiet tu i täu (se
töa). Se Liden IF 19: 348 f. Jfr tyna.
- Parallellt med germ. *pwinan gå de
likbetydande *dwlnan i ägs. dwinan (jfr
eng. dwindle) osv., *kwlnan i t. ex.
mlty. o. ägs. o. *swlnan (se svinna).
tvinga, med den gamla betyd, ’trycka,
klämma’ ännu hos fru Lenngren (jfr
Weste 1807), fsv. pvinga (ipf. -ape o.
thwang), trycka, förtrycka, tvinga =
isl. pvinga (pres. -ar), da. tvinge, fsax.
thwingan, fhty. dwingan (ty. zwingen),
av germ. st. vb. *pwengan, väl av ie.
tuenk i tvanakti, trycker samman, grek.
sdttö (-SS-), stoppar full, utrustar m. m.
(av *tunkiö)9 litau. toinkti, svälla upp,
vartill antagl. också, med grammatisk
växling, ägs. pyn, trycka, fhty. duhen
osv., av germ. ’punhian (Fick4 4: 64, 449,
Zupitza Gutt. s. 141 osv.). Annorlunda
Bartholomae Airan. Wb. sp. 798. - Med
avs. på övergången till svag böjning jfr
baka, stöta m. fl. - Jfr tvång, tvang.
tvinna = fsv., isl. (i isl.: fördubbla) =
da. tvinde, tvinna, med nordisk
assimilation av palatalt r (R) o. n = mlty.
t w er n en, fhty. zwirnön, -en (ty. zwirnen);
avledn. av ett sbst. motsv. mlty. twern,
tvinnad tråd = mhty., ty. zwirn, av
germ. *twizna-, formellt identiskt med
isl. tuinnr, dubbel, osv., varom under
tvenne. Ägs. twin, linne (eng. twine,
snöre), höll. twijn, tråd (jämte tweern)
anses vanl. vara identiskt med zwirn
osv. o. förhålla sig till detta som fsax.
linön, lära sig, till ty. lernen osv.; jfr
dock Weyhe PBB 30: 59. - Om det
nära besl. da. dial. oretvinde, tvestjärt,
se d. o. - Jfr följ.
tvist = fsv., da., från mlty. twist =
ty. zwist; avledn. av germ. twis-, i sär
o. d., varom under tvenne o. tvinna;
alltså med urspr, betyd, av ’söndrig’ o.
etymologiskt identiskt med ägs. twist, två
gånger tvinnad tråd (eng. twist, ett slags
grovt bomullstyg), ävensom med -tvist
i da. 0rentvist, tvetjärt (se d. o.).
tvivel, fsv. tvlfl n.?, tvehågsenhet,
betänklighet, tvivel = da. tvivl (ä. da. o.
no.-da. tvil)t från mlty. twivel m. =
fhty. zwival (ty. zweifel), got. tweifl
ackus., jfr fsax. twifli, tveksam; en blott
kontinentalgermansk bildning; besl. med
tve-, två; väl med Solmsen m. fl.
snarast att närmast förbinda med de besl.,
men ej fullt identiska grek. diplöos,
dubbel (se diplom), o. lat. duplus (se
dubbel); alltså egentl, en
sammansättning med en bildning till ie. roten
pel, vika o. d. (jfr simpel ävensom de
urbesl. enfaldig o. fåll). Dock enl.
andra: (med en i germ. spr. ej ovanlig,
delvis icke nöjaktigt utredd växling av
labial o. guttural) av en ie. rot dueik"-,
vartill också fhty. zwifo, tvivel, ävensom
fsax. tweho m., tvivel, fhty. zwivo, zweho,
ägs. twéo; i alla händelser till ie. dui-,
tve-. Samma grundbetyd, har isl. ty j a,
tvivel (ehuru grundformen kan ansättas
på flera sätt), ävensom lat. dubius,
tvivelaktig, grek. doié, tvivel; fslav.
duvo-dusije ds.; alla närmare el. fj armare
besläktade med två, jfr även tveka.
- Ingen tvivel i därom råder i. tv.
o. d. kan vara mask. som i mlty. (möjl.
även i fsv.), men innehåller snarast
neutr. plur. såsom i ingen råd, ting,
under. - Tvivelsutan, t. ex. Gustaf
II Adolf, efter ty. zweifelsohne. -
Härtill vb. tvivla, fsv. tvifla = da. tvivle,
från mlty. twivelen, av fsax. twiflön .=
fhty. zwif(a)lön (ty. zweifeln); däremot
betyder j-avledn. got. tweifljan, fsax.
iwifljan ’bringa i tvivel’.
tvy, se tvi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
