Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egentl, suff. -men, till betyd, ungef.
motsvar. sv. -het, alltså: turkiskhet.
turkos, Var. rer. 1538, Bib. 1541,
från mlty. turkös, från fra. turquoise,
motsvar. ital. turchese, varav ty. turkis;
egentl.: den turkiska. Jfr tur sk.
1. turné, rundresa o. d., G. M.
Armfelt 1810 = ty. tourné, av fra. tournée
ds., av participet till tourner, vända,
svänga omkring m. m., avledn. av ffra.
torn (fra. tour = tur l, 2, 3). Jfr följ.
o. turnera.
2. turné, i kortspel, 1818 - ty. tourné,
av fra. tournée, vändning, till tourner,
vända, varav ty. tournieren, sv. turnera
(etymol. = tornera).
turnyr, Dagl. Alleh. 1771: ’tournuren
av sina . . infall’; om det under 1870-t.
brukliga fruntimmersplagget t. ex. Freja
1873; av fra. tournure ds., egentl.:
vändning, skick, till tourner, vända (se föreg.).
turs, mytol., jätte, upptaget från isl.;
se tusse.
tursk i t ur s ka bönor, motsv. da.
turkiske b0nner, alltså egentl.: turkisk,
jfr höll. turksch. På samma sätt
uppträder en synkoperad form lybsk i
t. ex. lybsk skinka vid sidan av lybecksk.
turturduva, förräven turtel- Linné 1740
(men 1748: turtur-), Möller 1755, fsv.
turturduva (även: turtil-, tyrtil-, -o-, -ö-) =
da. turteldue, från ty.: mlty. turtel-,
tor-telduve = fhty. turtuldiwa (ty.
turtel-taube), motsv. ägs. turtur, turtle (eng.
turtle, turtledove), isl. lurlari; från lat.
turtur (fra. tourtre), av ljudhärmande
ursprung (jfr under duva); med
Z-for-merna uppkomna genom dissimilation
(jfr t. ex. under pilgrim). - I sht
förr o. poetiskt även turtur, t. ex.
Adlerbeth, Atterbom, Stagnelius.
tusan, svordom, förr även tusand,
t. ex. Hallman, Envallsson, av fsv.
tu-san(d), tusen (se d. o.); med bevarat a
på grund av accentförhållandena;
uppkommen genom ellips av fullständigare
uttr. såsom ’Åh, för åttan tusan skockar’
Bellman; i ä. tid växlande med tusen-,
t. ex. ’hwadh siw twsende knefflar’ o.
1599, ’ränn för atton tusend böfflar’
Bunius, ’för tusen’ Bellman, osv. -
Knappast däremot påverkat av Ity. dus,
ty. daus, tauz i svordomar, motsv. eng.
deuce (av omstritt urspr.). - Tusan
också!, jfr Ity. den dtibel ok (Onkel
Bräsig), ty. den teufel auch.
1. tusch, mus. i betyd, ’fanfar o. d.’,
t. ex. Stockh. Dagbl. 1897: ’(hofkapellet)
utbragte en touche’; ej, såsom det
stundom förekommande stavsättet kunde ge
orsak att antaga, från fra., utan från
ty. tusch, ett i litter. rätt sent
uppträdande ord, egentl, sydtyskt dialektord
(även dusch), till bayerska tuschen, dovt
ljuda, slå, stöta; möjl. besl. med mhty.
duz (s-ljud), skall, buller. - Franskt
ursprung har däremot tusch (touche)
i betyd, anslag å tangentinstrument,
t. ex. 1782, Vogler 1798 osv., jfr fra.
touche, tangent, till toucher, vidröra,
varom se följ.
2. tusch, kinesiskt t., ett svart
färgstoff sammansatt av sot av olika
slag med ett visst bindeämne m. m.,
1737, från ty. tusche, där även i
allmännare bet3rd., om färg som
förekommer i stänger eller kakor o. rives med
vatten, även tuschfarbe, till tuschen,
måla med tusch, av fra. toucher, lägga
på färg, egentl.: vidröra (se [-retuschera).-] {+retu-
schera).+} Detta anses vanl. som självt
lånat från germ. spr., näml. från ett
vb *tukkön, motsv. ty. zucken, hastigt
rycka, en intensivbildning till ziehen
(se tåg 3), en härledning som dock icke
är alldeles oanfäktbar. - Hit hör också
tusch i betyd, ’framställningssätt,
pän-selföring’ av likbetyd, fra. touche;
ävensom (medic. o. spelt.) tuschera
(toucher a) = ty. tuschieren.
Tusculum, ofta i betyd.: ställe dit en
statsman, lärd m. m. drager sig tillbaka
undan världsbullret t. ex. Sv. lit.-tidn.
1818 (om orientalisten Agrell) osv.; efter
Ciceros vid den gamla staden Tusculum
i Latium belägna lantgård (villa)
Tuscu-länum, efter vilken ett av hans
filosofiska arbeten uppkallats (Disputationes
tusculance). I den överflyttade anv. hade
man sålunda närmast väntat sig formen
på -änum.
tusen(de), fsv.
pusand(a),pus&n,pu-siind m. m., oböjl., motsv. da. tusind(e), isl.
pusund f.,got./ms«nc?z,fsax. thusind,fhty.
thusunt (f. o. n.) (ty. tausend), ägs.pusend
n. (eng. thousand), ävensom litau. taks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
