Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tranchell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
växlingen; jfr t. ex. likbetyd, fra. dial.
karasse el. med tr-: trik-trak osv. Flera
andra indoeur. namn på trasten höra
till rötter med betyd, ’ljuda o. d.’, t. ex.
grek. kikhlé till ie. ghel i g.äll, litau.
szvilpökas, koltrast, till sviTpti, vissla,
o. kanske också fhty. lislera (ty dial.
lister, leister m. m., trast, taltrast,
björktrast), som av H. Petersson Griech. u.
lat. Wortstud. s. 12 f. förbindes med
grek. ligys, ligyrös, gäll, högt ljudande;
se även under klädra o. taltrast. -
Koltrasten, jfr schweiz. kolamsel, har
sitt namn efter den svarta färgen (hos
honan mörkbrun; jfr under solsvärta);
ringtrasten, jfr ty. ringdrossel, efter
den vita, halvmånformiga fläcken på
bröstet. - En gammal tysk benämning
på trasten, särsk. björktrasten, föreligger
i kramsfågel.
tratt, Var. rer. 1538, förr även
trät-ter, i dalm. (enl. Rietz) tröft, y. fsv.
trait(h)er God. Ups. G 20 s. 124 = no.
tregt, Irceit, trcvft, ä. da. trcegt(er), tral(l)er,
da. tragt, från Ity. trachter resp. mlty.
trechter = fhty. trahtäri, trichteri (ty.
trichter, ty. dial. trachter), från mlat.
tractarius (varav alban, taftår enl. G.
Meyer), av lat. trajectörium, till trajicere,
hälla från ett fat i ett annat (av
trans-o. lat. jacere, kasta). - Formen tratt
med -tt- för väntat -kt- är oklar; jfr
Tamm Gr. s. 33. Bortfallet av -er, som
först synes ha skett i danskan, beror
på att denna ändelse uppfattats som
pluralmärke; jfr kusk, mank’ill,
propeller, späns, tornister el. sv. dial.
kilo-met för kilometer, sekvest för s ek
vester, teat för teater. - Ofta i överförd
an v. i betyd, ’fyllbult o. d.’, jfr 1695:
öltrattar plur., sv. dial. fylletrait o. fru
Lenngrens Cornelius Tratt. - Härtill
vb. trätta = da. tragte osv., ofta i
överförd an v., 1798: ’en ny lögn som jag
ville trätta i honom’.
1. tratta, vb, traska, särsk. i förb.
med efter el. med, Törneros 1833;
Verelius 1681: dansa; i sht dial. Snarast
en ombildning av ungef. likbetyd, ord
såsom traska, trampa, t rån t a, i så
fall antingen av hypokoristisk art el. i
anslutning till de många andra verben
på -ta med likn. betyd., jfr t. ex. ranta,
sv. dial. trilla, slå dank, vanka, no.:
trippa, sv. stulta osv. Däremot ej en
assimilerad form av sv. dial. tranta,
småspringa o. d. = da. dial. trän té, gå
långsamt, höll. tranten, trippa, jfr
av-Ijudsformen osv. dial. trunta, stampa,
trampa, o. med -d- ty. dial. trändeln,
trippa. - En bildning av samma slag
som trätta är sv. dial. trassa, trampa,
vartill ä. sv. trassla, 1667, 1746.
2. tratta, dragen (trasserad)växel, 1792,
= ty. tratte, av ital. trätta ds., egentl.:
dragen (underförstått cambiale, växel),
av part.-stammen träet- till lat. trahere,
draga (se trassera o. trakt). - Med
avs. på italienskans inflytande på
bank-o. handelsspråket jfr agio, banko,
brutto, kassa, konto, netto,
procent, pro k ur a, rabatt, såld o,
sola-i solaväxel, ävensom de dock ytterst
arabiska tara o. tariff.
trav, i växtn., t. ex. gull-, himmels-,
rockentrav; såsom växtnamn lösgjort
ur sammans, o. betecknande si.
Tur-ritis, 1894; f. ö. dunkelt (jfr Lyttkens
Sv. växtn. s. 932).
trava = fsv. - no. traava, da. trave,
från det sällsynta mlty. traven (jfr
nordfris, trawe) jämte draven = f sax.
trå-vöndi plur. part. pres., travande, mhty.
draben, draven (ty. träben); jfr det
inhemska sv. dial. travla, trampa ner (säd
o. d.), gå o. vada i snö osv.; besl. med
litau. trepstu, trepti, trampa, stampa, lat.
trepidus, som hastigt rör sig av o. an,
orolig, ängslig, trepidäre, trippa, löpa av
o. an med ängslan o. oro, grek. trapéö,
trampar el. pressar vindruvor. Jfr
under drabant.
trave, stapel, t. ex. vedtrave, (i sht.
i götalandsdial.) även: sädesskyl,
lång-skyl (dvs. i rad uppställda kärvar), fsv.
pr avi = da. trave; med annan
vokali-sation: sv. dial. trave, treve, Boh.-l., Hall.,
no. treve, isl. prefi; meng. prave, preve
(eng. thrave, i dial. även threave) från
nord.; ett speciellt nordiskt ord; efter
en framställd förmodan till fsv. thrava,
treva, gripa, sv. dial. trava, ä. da. trave,
resp. isl. pri f a = treva; dock mycket
osäkert, då huvudbetyd, i dessa båda
senare ordgrupper icke är ’gripa el. taga
med händerna’ utan ’treva, känna efter’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
