Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tranchell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
formade utseende, som stenarten
stundom företer.
trappa, fsv. trap(p)a, trappsteg, trappa,
även *trappe (plur. -ar) = da. trappe,
från mlty. trappe = mhty., jfr mty. o.
ty. treppe; till mlty. trappen, trampa,
stampa, 110., nisl. trappa ds.; jfr ägs.
treppan, träda (av *trapjari); möjl. besl.
med lillry. drabyna, stege; se f. ö.
trampa, trapp o. attrapp. - lä.
n sv. förekommer ofta sammans,
trappe-dragare, bakdantare, lismare, efter mlty.
treppendreger.
trasa, sbst., L. Petri 1555: trasor
plur.; förr såsom i dial. ofta trase m.;
från Finnl. (1623) även fräsa = no.
trasa f., trase m., da. dial. trase, jfr sv.
dial., no. fras n.; besl. med sloven.
a*ra-saft, rispa upp, upplösa, tjeck.: kratsa,
rispa o. d., drasta, trasa m. m., lett.
dras/ca, trasa, osv., till en utvidgning
av ie. der, slita, riva, klyva (se f. ö.
tära); jfr Persson Indog. Wortf. s. 779
n. 1. Alltså med samma
betyd.-utveckling som i t. ex. grek. räkos n., trasa,
besl. med sanskr. vrknd-, sönderriven,
osv.; el. grek. lakis, lat. lacinia, besl.
med lat. lacer, sönderriven o. d. Jfr
trassla. - Trashank, o. 1800, liksom
slarvhank bildat som da.
sladder-hank, Pratmakare (även i sv., t. ex. O.
Högberg 1912), väl till Ity. Han(n)ke,
egentl, diminutiv till Johann(es) (jfr sv.
familjen. Henschen till Hans), i t. ex.
Hanke un alle Månn, kreti o. pleti,
liksom sv. sladder-, slarvhans m. fl. till
Hans; jfr dock sv. dial. jämmerhank,
som jämrar sig utan anledning,
slamp-hank, slarver, o. no. hank, svag o.
mager person, som ej kunna skiljas från
vb. hanka. Jfr Hjelmqvist Förn. o.
familjen, s. 119 n. 1.
traska, 1617 i en polit. visa: ’om
wärlden traska’ = da. traske, motsv.
ä. ty. o. ty. dial. tratschen i samma
betyd.; väl från någon motsvarighet till
detta senare ord; knappast inhemskt;
möjl. besl. med tråda osv.; jfr anm.
under tråda slutet.
[trassa, sv. dial., trampa, se under
tratta 1.
trassat, den på vilken en växel är
dragen = ty., av ital. frassafo, egentl.
part. pf. pass. till trassare, utställa el.
draga en växel (besl. med lat. trahere,
draga, se trätta 2 o. trakt), varav
ty. trassieren, sv. träs s er a, vartill som
part. pres. ty. trassant, förr även
fras-sent, sv. trassent, utställare. - Den
på vilken växeln är dragen (o. som
skall inlösa densamma) kallas också,
sedan han medelst sin påskrift godkänt
denna, acceptant (se accept), o. den
som (å baksidan) påtecknar överlåtelsen
av en växel en do ss e n t, av part. pres.
till fra. endosser (av en dos, på ryggen,
av lat. in o. dorsum, rygg).
trassla, Spegel 1712: ’slita något kläde,
så ät thet traslas’, till no. vb. trasa, reda
upp intrasslade föremål m. m., till trasa
(se d. o.). Härtill sbst. trassel. - Ett
helt annat verb är ä. sv. trassla, trampa,
till sv. dial. frassa, en intensivbildning
av samma slag som trätta l (se d. o.).
trast, Sigfridi 1619, förr även traast,
t. ex. Schroderus Lex., Rosenfeldt
Hanselli 16: 214 (med vokalförlängning
framför sf). Sv. dial. också frosf (med slutet
o; jfr nedan) o. fräsf = isl. prpstr, no.
frasf o. tröst, av germ. *prastu-, motsv.
ir. truid (av *trozdi-), fpreuss. tresde,
lat. turdns (väl av *trzdos, som dock
närmast bort giva *ford«s); serb. drozd
(ombildning av *frozd?; knappast lån
från germ.); jfr även litau. sträzdas, lett.
strafds. Besl. äro f. ö.: mhty. drostel,
ägs. prostle, av germ. *pmst-; fhty.
drös-ca(la) (sydty. dröschel), avgerm.*/?7’ausA:-;
ägs. prysce el. pryscet (eng. thrush), av
germ. *priisk-. Det vanliga antagandet
av samband med grek. sfrofif/?os,
strou-thös, sparv, är högst osäkert o.
osannolikt. - En annan bildning är: fsax.
thrösla, mlty. drösle (varav ty. o. da.
drossel), ägs. />rös(f)/e?, väl av germ.
*pramstala-, som kan vara en
sammansmältning av germ. *prastuz o. *amsal-,
trast, i ty. amsel, ägs. ösle (förf. NTfF
3 R XII, s. 64 n., Hoops i Reallex. 1: 491).
Sydsv. dial. droksel beror på lån från
Ity. - Om sv. dial. frosf (med slutet o)
utgår från *praslu- el. en avljudsform
*prost-, är ej säkert utrett; litter. hos
E. Noreen Ärtem. ljudl. s. 100. -
Snarast av ljudhärmande ursprung, vilket
atm. delvis förklarar den starka form-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
