Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sänder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
härold. Om grek. ángelos se ängel;
grek. k?ryx betyder väl egentl, ’roparen’
(härtill kérýk(e)ion, varifrån lat.
cädüceum, om Hermes- el. Mercuriistaven;
jfr fru Lenngren: caducé i Kärleken o.
Dårskapen, efter fra.); grek. présbys,
egentl.: gammal (se präst). Se f. ö.
ambassad o. gesant.
sänder i uttr. i s., sv. dial. även i
sänn o. i sönder, fsv. sænder, på en gång,
samtidigt, i sänder, jämte i sæn, sæn,
motsv. isl.-fno. (í) senn, på samma gång
(yngre fno.: i senner), senn, seðr även:
genast, fda. i sænder. Flertydigt.
Formen med r kunde vara en analogisk
utvidgning av äldre sæn, isl. senn
liksom t. ex. isl. minnr, midr, mindre, till
fsv. min(n), got. mins. Enl. Noreen
Ark. 6: 370 f. är emellertid scender osv.
en komparativ på ie. -ter- (jfr t. ex.
annan, efter), medan fsv. scen osv.
vore en bildning på -z (ett got. *sins
av *senos, jfr lat. minus, el. ett *sans
av saniz, jfr lat. magis); f. ö. av N.
sammanställt med got. siins, med ens,
strax, o. sönder. Man har också tänkt
på släktskap med germ. sinp-, gång (se
sinom, sända).
säng, fsv. sceng, siang = isl. scé(i)ng,
no. seng (även: sängdyna), da. seng (ä. da.
även sceing). Ett speciellt nordiskt ord
av mycket omstridd o. alltjämt dunkel
härledning. Litteratur se H. Pipping
SNF VIII. 1: 89, som själv utgår från
en urnord. sammans. *sahia-wangis, jfr
fhty. såhär, Carex, o. wang- i fgutn.
vengi, kudde, alltså: hökudde; jfr ägs.
sceccing, säng, väl egentl.: med hö
stoppad säck. - Förhållandet till ir. sceng,
säng, är oklart. - Betyd,
’trädgårdssäng’ beror på övers, av ty. bett; jfr
bädd. - Samgerm. ord för ’säng
saknas. I isl. dessutom hvila o. rekkja;
ty. har bettgestell, bettstelle; eng.
bed-stead; fra. Ht av lat. lectus (till roten i
ligga, läger). Det homeriska démnia
till démo, bygger (se timmer), visar,
att i södra Europa sängar i mera
modern mening tidigt voro i bruk. - Till
sängs, fsv. til sceng s, analogisk
ombildning (efter mask. o. neutr.) av fsv. til
scenga (av genit. sg. s(i)cengar), kvar i
i ä. nsv. till sängia t. ex. o. 1685, til
sänge t. ex. 1659, 1685. - Sängfösare,
namn på^ sup, av Beskow Lefn.-m. s.
185 omtalad från 1809 o. betecknad som
aftonsup, alltså äldst om den sup som
togs vid sängdags, men senare i vissa
trakter om den som föregick ’lilla
Ma-nasse’, den sista i raden. Se förf. Sv.
stud. s. 367. - Sammans.-formen
säng-(ej sängs) beror på fsv. s(i)cenga- (genit.
till säng), varav närmast ä. nsv. sänge-.
sänka, vb, fsv. scenkia = isl. søkkva,
da. scenke, got. sagqjan, fsax. senkian,
fhty., ty. senken, ägs. sencan (i eng.
ersatt med det st. vb. sink), av germ.
*sankwian, kausativum till "sinkwan ( -
sjunka) såsom sända till germ.
*sin-pan, gå, osv. Jfr sinka 4. - Härtill:
sbst. sänka, motsv. ty.senke; sänke n.,
nybildning till vb. sänka.
[sänna, sv. dial., bryne, se sand.]
särdeles, fsv. scerdéles, för sig,
särskilt, hälst = sen isl. sérdeilis, da.
scerdéles, adverbiell genit. till fsv. refl.-pron.
scer, sig (dat), o. d el (se i s är). I vissa
dial. även adjektiviskt: särskild; hos
t. ex. Leopold i betyd, ’egendomlig’.
säregen, Bolin Eur. statsl. 1868, 71
(Finnl.), V. Rydberg 1872 o. 1873, osv.,
av Rydqvist SSL 5: 233 (1874) stämplat
som osvenskt; som rent citat från da.
(»ssereget») Sv. Biet 1841; från da.
scer-egen, egendomlig, förr: särskild,
utbildning av da. scer ds. = fsv. refl.-pron.
scer osv. (se föreg.).
särk, i dial. även: skjorta, fsv.
scer-ker, skjorta, lintyg - isl. serkr, da. serk,
jfr fin. lånordet sarkki (möjl. ungt),
motsv. ägs. sierc m. o. sierce f., skjorta;
genom lån från ettdera hållet
sammanhängande med litau. sarkas,
klädesplagg, ryska sorocka, skjorta, osv.
Stundom sammanställt med de dock till
betyd, mycket avvikande mlty. särk,
serk, likkista, fhty. saruh, mhty. sarch,
behållare, skrin, likkista (ty. sarg). Av
andra betraktat som lån från senlat.
sarcia, en bildning till lat. séricnm,
siden, se silke, särs o. jfr Br0ndal
Sub-strater o. laan s. 182 o. där citerad
litteratur. - I fornspr. äldst om det
plagg, som män o. kvinnor buro
närmast kroppen; tidigast ersättande både
rock o. skjorta, av ylle; senare av linne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
