Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - subskribent ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
redan o. 1200, ital. sommaco, av arab.
summäq: kännedomen om växten spreds
i s. Europa av araberna, särsk. över
Sicilien. Det lat. släktnamnet Rhus
innehåller en annan, egentl, grek.
beteckning.
summa = fsv. = ty. summe, -a, fra.
somme osv., av lat. summa f., summa,
det översta, högsta, till summus, högst,
av ie. *sup-mo-s, besl. med super, över
(jfr superkarg osv., supinum). -
Summera = fsv., från mlty.
summé-reti = ty. summieren, av lat. summäre.
[Summeln, sjön., se Sommen.]
sump, O. Petri 1524 (om fisksump),
G. I:s reg. 1556: ’the sumper och
put-zer udi staden ähre’ - da., från mlty.
sump = mhty., ty. sumpf; jfr mlty.
sumpt, fhty. sunft ds. (såsom t. ex. ty.
saft = sv. saft till fhty. sop); i
av-Ijudsförh. till eng. swamp ds. Sannol.
besl. med svamp, med grundbetyd,
’porös massa’.
1. sund = fsv., isl., da., i isl. även:
mellanrum = mlty. sunt (sund-), eng.
sound; jfr ägs. sund, sjö, hav; snarast
- isl., no., ägs. sund, simning, av germ.
*sum-Öa- > *sunda- (m > n före dental;
jfr hind o. sand), till simma; alltså
egentl.: ställe som man simmar över;
jfr vad, vadställe, till vada i betyd,
’gå (över vatten)’. - I sv. gatnamn
såsom Kattsundet, Trångsund [-betecknar-] {+be-
tecknar+} ordet smala gator, som sannol.
urspr, varit delvis vattenfyllda. - Betyd,
’simning’ kvarlever i sv. dial. sundbälg,
-mage, simblåsa. Av sund i denna betyd,
är avlett: sv. dial., no. sunda, synda,
låta simma m. m. - Jfr Sundsvall,
S u 11 n e o. se även under sond.
2. sund, adj., fsv. sundcr = da. sund,
från mlty. sunt (genit. sundes) jämte
gesunt = fhty. gisunt (ty. gesund), ägs.
gesund (eng. sound); ej i got.; av germ.
*(ga)sunda-; knappast besl. med det
likabetyd, lat. sänus-, snarare (men även
detta ovisst) avljudsform till germ.
*ga-swenp(i)a- i got. swinps, stark, frisk,
fsax. sivith(i), kraftig, tapper m. m.,
mhty. sivinde ds., geswinde, djärv, häftig,
snabb (ty. geschwind, snabb), ägs. siviÖ,
stark, häftig, isl. svinnr, klok, no. svinn,
rask, smidig, försiktig att taga för (i den
senare betyd, även i nordsv. dial.), smal,
mager, ä. da. svind, stark, snabb; f. ö.
av mycket omstritt urspr.; bl. a. av
Sto-kes (jfr IF Anz. 1: 185) fört samman
med fir. fétaim, jag är i stånd (av ie.
*suentö).
Sundsvall, stadsn., 1621 (i det äldsta
privilegiebrevet): Sundzvaal, dvs. vallen
vid sundet el. strömmen vid
stadsplatsen (Selångersån, vid vars utlopp staden
är belägen). Sund benämndes även ett
av de hemman, som år 1621 donerades
till staden. Se närmare Sv. af
Sandeberg Str. blad ur Sundsvalls stads hist.
s. 14 n. 1.
Sune, personn. = fsv., fno., fda.; med
växelf. fsv., fno. Sone, bl. a. i ortn. t. ex.
Sonaby Ögtl., av fsv. Sonabygdh,
Sånnarp Skå., av fsv. Sonat(h)orp; jämte
fsv. Son (bl. a. i ortn. Sonstorp Ögtl.);
till sbst. son; alltså av samma slag som
de fsv. ortn. Brodher, Fadhir.
sunnan = fsv.: från söder, i söder,
som prepos.: söder om = isl. = da.-no.
sønden, ä. da. sunden, fhty. sundana,
ags. súðan; bildat som nordan; till
germ. stammen *sunþ- i söder (se d. o.
o. jfr Sunnerbo).
Sunne, ortn. i Vrml. (m. m.), fsv.
Sund = sund (se d. o.); närmast av
dat.-formen sunde.
Sunnerbo, härad i Smål., fsv.
Sundirbo m. m., av äldre Sundirbōa hæraþ,
dvs. ’söderboarnas h.’; se f. ö. söder,
sunnan o. Synnerål (under Ål) o.
jfr t. ex. häradsn. Bråbo, Valkebo,
Vedbo.
suntält, soltält på fartyg, G. J.
Ehrensvärd 1778: ’Hans Maj:t åt under
Sundtältet’ (på Amphion)’, motsv. ty. sonnenzelt;
i sv. väl närmast från lty., jfr lty.
sunne, sol (se f. ö. söndag). Jfr Tamm
Gr. s. 30.
supa, i ä. nsv. o. sv. dial. även: äta
supanmat, t. ex. Husspegel 1692: ’supa
. . kåål, välling och erter’, 1787: ’super
såppan’, skån. ’supa kvällsmatsmjölken’
(Sv. 1m. VIII. 2: 8); jfr ordspr.: som
man kokat, får man supa o. sv.
kålsup are i uttr. vara lika goda
kålsup ar e; i ä. nsv. dessutom i förb.
supa tobak o. snus, fsv. supa = isl.
supa, ä. da. sube, mlty. supen, fhty.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
