- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
906

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - subskribent ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(av ie. *sukk-) fir. socc, korn. hoch,
varav eng. lånordet hög, svin. Av andra
på likartat sätt bildade djurnarnn
erinras om sv. dial. kidde (se k i d), krabba,
padda, s k ad da, isl. stedda, sto. Förf.
NTfF 3 R. 12: 62 f.

suggerera = ty. suggerieren, fra.
sug-gérer, ingiva, av lat. suggerere, bära el.
föra fram, lägga under, av sub-, under,
o. gerere, bära, bringa (se kasta). -
Till part.-stammen lat. suggest- hör
suggestion (= ty., fra. o. eng.) o.
suggestiv = ty., motsvar. i fra. o. eng.; i sin
speciellt estetisk-psykologiska anv.
särskilt vanligt genom Baudelaire o. sedan
modeord i ty. (i sht på 1890-t.).

sujett, av fra. sujet, fem. sujette,
person, manlig el. kvinnlig undersåte m. m.,
av lat. subjectus, fem. -a (= subjekt,
se d. o.). Alltså franskt lånord såsom
de flesta teatertermer; se under scen.

1. sukta, fåfängt åtrå, värd., först
under de senare årtiondena inkommet
i riksspr. från dial., ännu ej hos Dalin
1853 = ä. da. sukte, sucka, från mlty.
suchten, sucka, åtrå, med biformen
suf-ten = fhty. suftön, sammanhängande
med mhty. siufzen (ty. seufzen), sucka,
till stammen i supa i betyd, ’draga in
(luft o. d.)’; jfr betyd.-analogier under
sucka o. med avs. på växlingen av
-kt-o. -ft under akter, -ak t i g, häkta,
inkräkta, lukt, rykte, schakt, äkta.

2. sukta, genom fuktning el.
torkning sammandraga (sko)lädret, t. ex.
Weste 1807; nybildning till suga? -
Härtill: s u k t lä d er, jfr suktskctft
bo-uppt. fr. Växiö 1824, suktstövel,
Gossel-man 1839 (’så kallade »sucktstöflar»’).

1. sula, fot-, sko- o. d., jämte (med
dial. anstrykning) s ål a, fsv. sula, sola,
motsv. isl. soli m. (möjl. so//?), no. söle,
sö/e, da. saale, mlty. sole, fhty. sola f.
(ty. sohle; jfr solbänk), ägs. sole (eng.
sole). Möjl. lånat i germ. spr. från lat.
*sola (jfr fra. sole), medan got. sälja
synes utgå från lat. solea ds. Enl. andra
urbesl. med samma lat. ord o. med sy 11.
De nordiska orden betraktas av
somliga som lån från rn^ty. Dunkelt. -
För ’fotsula’ är den gamla inhemska
beteckningen il = ägs. ile, av omstritt
ursprung.

2. sula (dialektord), tvärträ på plog,
stång som stöder häckkroken på vagn
= isl. sula, stolpe, stötta, pelare (även:
sul), no. sula, klave, kluven stolpe m. m.
(jämte sul i samma el. likn. betyd.),
motsv. fsax. Irminsul, stolpe, pelare (av
mytisk innebörd; jfr till första leden
isl. jprmungandr, egentl.: den oerhört
stora käppen, om Midgårdsormen, osv.),
mlty., fhty. sul, stolpe (ty. säule), ägs.
syl ~ got. sauls; väl besl. med syll o.
f. ö. sammanställt med grek. (h)yle,
träd, skog, o. med grek. xylon, ved,
bjälke, litau. szulas, stolpe (se litter.
hos Boisacq s. 679). Jfr följ.

3. sula, Sula bassana (även havs-),
t. ex. Sv. Nilsson 1858 (hafs-) = no.
(hau)sula, nisl. (haf)siila, egentl, ett
västskand. ord, till föreg, i betyd, ’klave
o. d.’, väl efter stjärtens form.

sulagera, av fra. soulager, trösta, av
vulg.-lat. *sub-leviare, till sub- o. levis,
lätt (urbesl. med lätt), nära besl. med
den lärda fra. formen soulever, upplyfta,
av lat. subleväre, lätta, lyfta upp; jfr
elev.

sulfit, kem. i betyd, ’svavelsyrligt
salt’, Berzelius 1821 (i sammans.),
ävensom förkortning för ’sulfitmassa o. d.’;
i sammans, sulfitfabrik GHT 1895;
från fra. sulphite 1787 (varav eng. =),
egentl, en ombildning av sulphate (=
sv. sulfat) i anslutning till de många
likartade beteckningarna på -it, om vilka
se Ordbildning under -it.

[sull, syll, sv. dial., svullnad, se
under det besl. svulst.]

[sull, sv. dial., bröd betat i mjölk,
se soll.]

sultan i ä. nsv. även sultan t. ex.
Spegel 1685 o. alternativt ännu Dalin
1853, från ty. sultan (även sultan) o.
fra. (eng.) sultan, av arab. sultan,
herravälde, sedan: (envålds)härskare. Mhty.
soldån genom förmedling av ital.
sol-dano. - Förr t. ex. hos Bellman i betyd,
’(fruntimmers)plym’, egentl.: ’plym,
fästad vid något smycke på turbaner;
även om ett slags fruntimmersrock efter
turkiskt snitt.

sumak, sumach, ett av de viktigare
garvmedlen, B. Olai 1578 - ty. sumach,
höll. s(u)mak, eng. siimac(h), ffra. sumaQ

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0994.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free