- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
871

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - stil ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stimulans, möjl. en speciellt svensk
nybildning, motsv. ett fra. *stimnlance,
lat. *slimulantia9 till stimulera = ty.
stimulieren, fra. stimuler, av lat.
slinui-läre, driva på, uppegga, egentl.: sticka
med en pigg el. tagg, till stimnlns,
retande medel, udd, pigg, tagg, rotbesl.
med slilns, griffel, spetsig påle m. m.
(se stil).

stinga - fsv. (ipf. stak, av * stank,
av *stang) = isl. = da. slinge, ägs.
slingan (eng. sting), got. *usstiggan (jfr
imper. *nsstigg, skrivet usstagg; dock
osäkert), till ie. roten stengh, vartill
sannol. grek. stakhys, ax på växter (av
ie. *stngh-), jfr bot. släktn. Stachys (efter
blomställningens form), med samma
betyd.-utveckling som i likbetyd, ax l
o. lat. spica (till roten sp/, vara
spetsig). Se f. ö. stång. - Stinga, nu
mest i högtidlig stil, bar efterhand
alltmer undanträngts av nybildningen
sticka. - Härtill sting n. Jfr styng.

stinka i betyd, ’lukta illa’, 1569, jämte
da. stinke\ från mlty. stinken, dofta,
stinka, av fsax. stinkan = fhty. slinkan
ds. (ty. stinken, stinka), ägs. stincan,
damma, ryka, lukta, stinka (eng. stink,
stinka); egentl, samma ord som det
inhemska fsv. slinka, stinnka (med samma
brytning som i sjunga, sjunka), hoppa,
fara hit o. dit, stänka (ännu på 1700-t.
o. i dial.) = fgutn. stinqua, isl. stokkva,
hoppa, brista, skvätta, got. sligqan,
stöta, av germ. st. vb. *stinkivan, vartill
kausativet stänka (se d. o.). Att
emellertid betyd, ’stinka’ även funnits som
inhemsk i Norden visar no. stokka,
stinka (av avljudsf. *stunkön). - Möjl.
avlägset besl. är sv. dial. staka, stinka,
isl. st&kr, stinkande, osv. (se sta kr a),
i så fall beroende på växling av
nasa-lera.de o. onasalerade former, till ie. steg,
sticka (se stake o. jfr även stinga).
- Enl. Osthoff Etym. parerga s. 363 f.
beror emellertid vb. stinka ytterst på
ett germ. *stunkwan, nasalerad form
till no. stänka, ty. stauchen, stöta, med
senare övergång till e-serien. - Med
avs. på de här uppträdande
betyd.-skift-ningarna jfr t. ex. fsax. swechan, välla
fram, dofta, stinka, no. im, lukt, o.
i m ni a, ävensom under doft, lukt, ryka,
ånga; betr. betyd.-skiftningen ’dofta,
stinka’ ~ ’stöta, sticka’ jfr isl. hniss, lukt:
hnila, stöta (dock ej fullt säkert), sv.
det sticker i näsan osv.; alltså såsom
andra beteckningar för
sinnesförnimmelser från ord som beteckna orsaken
till el. medlet för desamma; se särsk.
under smak. - Den indoeur. roten för
’stinka’ är annars pn, vartill ful (se
d. o.). - Jfr följ.

stinkador el. -doro (skämts.), dålig
cigarr, efter ty. stinkadores plur. ds.;
skämtsam avledn. av stinken, stinka,
med den spanska plur.-ändelseii -dores.
- VL 1906: ’en tjock, svart [-stinka-doros’-] {+stinka-
doros’+} (felaktig sing.-form).

stinn, fsv. slinder, styv, hård, fast =
isl. stinnr, även: kraftig, utmärkt, da.
dial. stind, styv i lederna, o. (liksom i
nsv.) utspänd el. uppblåst av mat, ffris.
stilh, styv, stark, mlty. stide, ägs. sliÖ
(eng. dial. stithe), av germ. *stinp(i)a-.
Av Persson Wurzelerw. s. 77 m. fi. fört
samman med grek. stenos, samman
pac-! kad, trång, sténö, stoppar full, m. fi.;
jfr dock Boisacq s. 909. Enl. H.
Pe-I terssoii Balt. und slav. Wortstud. s. 49
’ formellt identiskt med lett. stinte,
istapp, av ie. *stinto-, bildat (som t. ex.
vind) till roten sti (steiä osv.), vara el.
bliva tät el. fast, se sten, s tia, stim.

stinta (i sht nordsv. dial.), halvvuxen
flicka, o. 1670: ’I unga pigor, gentor,
stintor, Fäntor’, jämte stintsnårta, stint"
slyngja o. avljtidsformerna stunta o.
stånta (*stanli-), till germ. *stenl-, *stunt-,
*stant-, kort, avstympad (fsv.sfunferosv.).
varom närmare under sparkstötting.
- Samma avljudsstadium som i stinta
uppträder väl i sv. dial. stint, siklöja
m. m., motsv. en del no., da. o. tyska
fisknamn av en stam stint; jfr till betyd,
t. ex. ty. döbel, farna, till döbel, pinne,
tapp, ävensom under a l k u v a o. stubb 4.

stipel, bot., av lat. stipnla, strå, möjl.
dimin. till det i följ. nämnda stips i en
ursprungligare mera konkret betyd.; i
alla händelser rotbesläktat med d. o.
och med stipulera.

stipendium, av lat. stipendium, avgift,
sold, till stips, pänningebelopp, vinst
(ur-besl. med styv o. stifta), o.pendere,
betala, väga (se p en s u m); jfr föreg. o. följ.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0959.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free