Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - stil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stega, steg, trappa (jfr under stig);
härifrån enl. somliga fra. étrier; jfr även
ital. staffa, stigbygel, från fhty. stapfa,
steg (se stafett). Vissa utomgerm.
benämningar betyda egentl, ’stege’. -
Stigbyglar omnämnas i Europa först
från 500-t.; de äldsta fynden härröra
från den yngre järnåldern.
stil, i betyd, ’uttryckssätt o. d.’ t. ex.
P. Erici 1582, ’sätt, förfarande’ t. ex.
Stiernhielm, förr ofta: styl (jfr nedan),
fsv. s/T/, skrivstift, griffel = isl. still,
skrivstift, skrivsätt, da. stil, stil,
skrivsätt, även (som i nsv.): uppsats o. d.,
förr också: skrivstift, ty. stil, eng. style,
fra. stile, style, från mlat. stilus, lat.
stilus, griffel, stjälk, stängel, spetsig påle.
Av rätt omtvistad härledning. Sannol.
emellertid, med Liden IF 19: 322 f., av
ie. *sti-lo, besl. med avest, staera,
bergsspets, o. afganiska téra, skarp, spetsig,
av *(s)toi-lo- el. *(s)tdi-lo-, av samma
grundrot s/i, vara spetsig, som ingår i
lat. stimnlus (se stimulans) o. de
under sticka 2 anförda orden. Jfr
stilett samt under stjälk (slutet). -
Den i flera spr. uppträdande biformen
med -y- beror på felaktig etymologisk
anslutning till grek. slylos, pelare. I
sv. mycket vanlig (kanske den
vanligaste) under 16- o. 1700-t.; ännu t. ex.
G. Ljunggren, V. Rydberg, Linder Regi.
o. råd 1886 (jämte stil). - Härtill bl. a.
stilisera - ty. stilisieren, av ital.
sti-lizzåre; stilist, från ty. -, en tysk
nybildning (slutet av 1700-t.) med grek.
avledn. (liksom t. ex. g ar d is t,
grossist); stilistik, från ty. =.
stilett, 1669: fen Spansk Stilet’ =
ty. stilett, av fra. stilet, ital. stiletto,
avledn. av ital. -stilo, dolk, griffel, av
lat. stilns (se föreg.).
still, stilla, adj. o. adv., fsv. stilla =
da. stille, förr även stil; möjl. lån från
el. atm. påverkat av mlty. stille = fsax.,
fhty. stilli (ty. still), ägs. stille (eng.
still); av germ. *stellia- (el. möjl. *stellu-),
med i-omljud av ’steln-, till roten stel,
vara styv, stå fast, varom under stall
o. ställa. - Härtill avledn. stilla, sbst,
i vindstilla - da. vindstille, från ty.
stille. - Stilla, inhemskt vb (dock
möjl. påverkat av ty.), ipf. nu blott
-ade (redan Bib. 1541 jämte stille), fsv.
stilla (ipf. -le, -de; kvar ännu atm. si.
av 1600-t.) = isl., no. III konj., da.
stille, ty. stillen, eng. still (ej i got.).
Även i förb. stilla kreatur, boskap,
fodra, t. ex. Linné Sk. resa:
’Lantmannen (måste i Lundatrakten) . . stilla alla
sina kreatur om wintern med halm,
agnar och wippor’ = no.; egentl.: lugna;
i no. även stulla m. m. - Stillt
väder o. d., motsv. i no., är sannol. med
Tamm Gr. s. 26 lånat från Hy. stillte,
höll. stilte f., stillhet (= stiltje);
kanske först använt som predikativ; e-et
kan ha förlorats i ställning före vokal
i uttr. som stilll(e) i luften el. ett höll.
stilte’- öp zee osv. Ett stöd för denna
mening erbjuder belägget: . . varierade
wind med stilli 1712; motsv. kult 1711
osv. för kulte (se kultje); jfr under
kul.
stiltje, 1712: stillt (se föreg.), 1787:
stille, 1788: stiltje (både i litter. o.
ordbok); från höll. slilte f., stillhet; med j
möjl. under påverkan av adv. stilletjens,
stilla, el. snarare ombildat efter kultje
(höll. koeltje), vilken form visserligen i
litteraturen uppträder ungef. samtidigt
med stiltje, men förekommer tidigare i
ordböckerna: så upptager Widegren 1788
kultje, men ej slillje.
stim, buller, gny; fiskstim, ä. nsv. o.
vissa dial. även stim, fsv. sti(i)m, buller,
gny - isl. (poet.) stim, arbete, möda,
strid, no. stim n., oro, larm, lek (som
mask.: fiskstim), da.: tät svärm, ivrig
verksamhet, motsv. mit}7. stim(e) m.,
stoj, mhty. stim, trängsel o. d., med
avljudsformen steim; liksom sanskr.
pra-slima-, sammanträngd, m-avledn. av ie.
roten s/i, vara el. bliva tät el. styv, i
sten osv., jfr även stia, stinn, stel.
Alltså egentl.: sammanträngd hop,
trängsel; sedan om det buller som
åstadkommes av en sådan. - Härav vb. stimma,
om bi t. ex. hos Wivallius, Bellman:
slås och stimma, som skolpojksuttr. vid
flera läroverk ’skoja för lärare’, t. ex.
från Klara skola (Sturzen-Becker),
Norrköping, fsv. slima, bullra, dåna - isl.
stima, kämpa, anstränga sig med m. m.,
mlty. stimen, stoja; alltså egentl.: tränga
sig samman i stim el. svärm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
