Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - stamma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
även förekommer bagn Var. rer. 1538
= fsv. baghn, gillerstock, jfr sv. dial.
bagne, grov gren, av ej säkert fastställt
ursprung. - Härtill även ä. nsv. slamma,
stam, ätt, 15 -700-t, väl inhemsk
nybildning.- Stambana, Östg. Korresp. 1854:
’den i den kongl, propositionen
föreslagna grundsats, att stambanor endast
må utföras genom statens försorg’;
egentl.: huvudbana, från vilken
bibanorna utgå som grenarna från stammen.
- Stambo k (gen ealogiskt register o. d.),
t. ex. SFS 1872 (för hästar), jfr
Schroderus Gom. 1640: ’Borgarens Stam book’
(i ty. texten: Namenbuch), efter ä. ty.
slammbuch i denna betyd, (sedermera
som i da. stambog, minnesalbum i
vilken vännerna skriva verser o. d.,
stundom även i sv.), till slamm i betyd,
’släkt, härstamning’, vartill även
stamfader, Brenner 1703: ’Stamm-och
Ålder-Far För von der Linders Stämma’, från
ty. slamm va ter, o. s t a m t r ä d, j fr 1800:
’mit stamträds förökelse’ = da. stamtrce,
efter ty. slammbaiim, i äldre tider under
formen av ett träd. Förr, t. ex. 1643
osv., användes stambok ofta i betyd, av
bok för inskrivning av (till allmänna
företag m. m.) insamlade medel. -
Stamgäst, C. R. Nyblom 1864 = da.
stamgast, efter ty. slammgast, till slamm
i betyd, ’grundstomme o. d.’ (jfr stock),
liksom också stamkund t. ex. Vårt
Land 1896 (men tidigare i språket). -
Stamträd, se stam b ok.
stamma, fsv. starna - isl. starna, da.
slamme, fhty. slam(m)en, till adj. sv.
dial. slammer., ä. nsv. slamm (t. ex. gamla
bibelövers.: ’den stamma tungan’ Es.),
fsv. slamber, isl. slam(m)r, got. slamms
osv., stammande; med Z- o. r-avledn. i
t. ex. sv. dial. stamla, fhty.’stamalön
(ty. stammeln), jfr fhty. adj. slam(m)al,
o. ä. nsv., sv. dial. slamra, ägs.
slamo-rian (eng. s la mm er), jfr ägs. adj. slamor.
Avlj tidsform (sannol.): stum. Väl egentl.:
bliva stående, stanna, stocka sig; besl.
med stämma 5, dämma, hämma, se
även stam 2, o. avlägset med roten i
stå, stanna; el. möjl. också med
grundbetyd, ’vara styv’ (se stump). - Hit
hör även isl. stamr, berövad.
stamp, stämpel, kvarn, v. fsv. (1506):
stamp, stämjärn, mortelstöt; senare även
om klädesfabrik (stampverk), varav
stadsdelsnamn et Stampen i Göteborg (vartill
Stampgata n) = da. stampe, stampverk,
valkkvarn, o. ä. da. slamp(e), stötel,
mortelstöt, från mlty. stampe o. stamp =
ty. stam p f, stamp f c; till stampa. Från
germ. spr.: fra. eslampe, koppar- el.
stålstick, stämpel, fra. élampe, stålstämpel.
Jfr stämpel.
stampa, fsv.: stöta, krossa .= isl.
slappa (-mp- ;> -pp-), da. stampe, mlty.
stampen, fhty. stampfön (ty. stampfen),
av germ. *slampön; därjämte *slampian
i mlty. slempen (varav fsv. stampa}, ägs.
slempan. Till germ. roten slemp, vara
styv = ie. stemb i grek. slémbö,
trampar med fötterna, misshandlar;
nasale-rad biform till roten i stapel (jfr grek.
slöbos, smädelse). Jfr stamp, stämpel.’
- Stampa = no.-da. stampe i betyd,
’låna mot pant’ har man förmodat
sammanhänga med det till vb. stampa
hörande fsv. stampa, djurfälla; jfr särsk.
ä. nsv. bliva, sitta (osv.) i stampan el.
stampen, dvs. i knipa. Dock osäkert;
jfr sätta på stampen i samma betyd.,
vilket snarast hänvisar på en överförd
anv. av stamp, klädesfabrik (se under
stamp).
[Stampgatan Gborg, se stamp.]
standar, 1639, i ä. nsv. även: standard
1638: slandart 1671, estandar o. 1700 =
ä. da. ståndar, da. standarl = mlty.
slandarl, slandcrt (= standert); ty.
standarle, från ffra. estandard, estendard
(eng. slandard) = ital. stendardo;
bildat med det germ. suffixet -härd (se
bastard); enl. somliga till lat. extendere,
utbreda; enl. andra till germ. *slandan
(- s t ån da), alltså egentl, ’nedsatt,
planterad’, jfr till stöd för denna tolkning
ffra. eslendard i betyd, ’rättesnöre o. d.’
(eng. slandard). Jfr standert.
standard, från eng.; se föreg, slutet.
standert, Dalman Sjö-lex. 1765 =
da., från mlty. standert = ståndar
(se d. o.).
stank r., fsv. stank n. liksom ofta i
ä. nsv., t. ex. Bib. 1541 (Petreius 1615
dock: en ond slanck) = da., från mlty.
stank - ty. slank, ägs. stenc (eng. stench),
i västgerm. spr. även: vällukt; av germ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
