Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sprita ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mlat. om vissa flyktiga essenser, som på
grund av sin flyktighet fingo detta namn.
I da. o. vanl. ty. i samma betyd, spiritus.
sprita, t. ex. fjäder 1724, bönor 1727,
jfr ä. nsv. sprita ut, spricka ut,
Stiernhielm, väl etymologiskt = sv. dial. sprita,
sprida, jfr isl. sprita (-/-?), spärra ut,
fhty. sprizan, söndersplittra(s), m. rn.;
rotbesl. med sprida. Se f. ö. det besl.
spreta.
sprits, mindre spruta o. d. ur vilken
deg pressas, 1730, 1736 från ty. spritze,
spruta, till vb. spritzen (se f. ö. spruta).
- Härtill sprits bakelse, Salberg
1690-t., motsv. ty. spritzkuchcn,
ävensom da. sprutbakkelse.
spritta, Chronander 1649, en
blandform av *sprinta (= sv. dial. sprinta,
springa, spira, varom under sp ra n t)
o. ä. nsv. sprätta (-e-), spritta (jfr
dricka), el. också analogibildning =
isl. spretta (ipf. spratt), fara upp, spira,
stänka, kvälla fram, da. sprette (i ä. da.
st. vb i inträns, betyd.); jfr mhty. sprinz,
uppspirande (om blommor) m. m., i
avljudsförh. till sv. dial. sprunta, spritta
till, o. till germ. kausativet *sprantian
(== sprätta). le. rot. sprend i litau.
spréndziu, spresti, spreta ut rned
fingrarna (o. på så sätt taga mått),
sprln-dis, spann. - Möjl. sammansmält med
ett germ. *spretl- i mhty. spretzen, spruta,
stänka; jfr sprattla. - Sprittgalen,
-naken, -ny, i all m. från 1800-1.,
jfr sprittgrann A. Reuterholm 1730-t.,
spritts p rangan de ny, Envallsson (i
dial. även spritt sprakande), snarast
ombildning av splitter- (jfr sprint av
sp Ii n t o. dial. sprint språngande ny
vid sidan av ä. nsv. splinter- osv.); även
sprittande galen i anslutning till
spritta. Med avs. på bildningen
spritt-språngande galen jfr t. ex. da.
ravru-skende gal.
sprudla, Lysander 1851:’sprudlar av
tankerikedom’, då ännu enstaka;
Karlst.-tidn. 1895, sedan vanligt under 1890-t.
o. i sht under 1900-t. = da. sprudle,
från ty. sprudeln, besl. med ty. spriihen,
spruta, spraka (varom se spruta), el.
möjl. i anslutning till detta verb
örn-bildat av ty. brodeln, sjuda o. d. I sv.
sanuol. delvis även lån från da.
1. sprund, spricka, öppning på kjol
el. skjorta, 1651 (på ’messesärk’), Linné
1751 (på byxor), egentl. - ä. nsv. sprund
(modersprund), cunnus, 1697, 1723, isl.
sprund n., öknamn på kvinnor (se om
grundbetyd. Fritzners ordb.), av urnord.
*sprunda-; urbesl. med likbetj^d. no.
sprotta av urnord. *sprunlön (se spritta,
sprätta); alltså till en ie. rot spren
med resp. dh- o. d-utvidgning.
2. sprund, tapphål, tapp på tunna
= fsv., egentl, lån från mlty. spunt,
spund- ds. (varav ä. da. spund), med
r- från föreg.; jfr fsv. spund a, sprunda,
ä. nsv. både sprun o. spun Spegel Gl.,
no. sprnns jämte vanligare spuns, motsv.
da. spun(d)s (med -s från sammans.
spunshul); från ital. spunlo, stick, styng,
med s- från lat. prepos. ex, till lat.
stammen punct- (jfr sv. punkt) i puncta,
styng, varifrån mhty. punt, sprundhål,
osv. (fra. bonde, eng. bung).
spruta, vb, 1635, i dial. även starkt
böjt - no. spruta st. o. sv., da. sprude;
jämte no. sprijta, ä. da. spnjde;
dessutom germ. * sprut] an i Ity. sprutten
(varav da. sprutte), mhty. spriitzen (ty.
spritzen) osv.; jfr sprits. - Samma
ord som germ. *spriitan, spira fram, i
fsax. ut-sprutan, mlty. språten (varav
bl. a. ä. nsv. spruta, om ymp, Lucidor),
ägs. *spriitan i part. d-sproten (eng.
sprout); med avljudsformen *spreutan
= mlty. spréten, mhty. spriezen (ty.
spriessen); samt *spraut- i got. sprauto,
snabbt, snart; jfr f. ö. s p rö t, sp röj s ar
ävensom spröd. - Av en ljudhärmande
rot liksom det rotbesl. germ. *spröwian
i ty. spriihen, spruta, spraka, o.
avljuds-formerna *spräwian i mhty. sprcewen,
spruta ut, o. *sprcewen, *sprcewön i sv.
dial. språ, spira, brista, öppna sig, da.
dial. spraae, brista (om knoppar), no.-da.
spraa, bli spröd el. skör (jfr under
sprygg o. spröd); jfr också isl. sprcena
ds., välla fram, o. lett. spraujos, spirar
upp; ävensom f rus a. Med avs. på
bet3rd.-utvecklingen se under spraka. - Om
det likbetyd, sv. dial., ä. nsv., fsv. sputa
osv. se under spotta.
sprygg, sydsv. dial., mycket livlig,
skygg (om häst); med nordiskt
gg-in-skott, till roten i ty. spriihen, spruta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
