Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - schvung ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
schvung el. svung, Törneros (1824?),
Strandberg 1865 (den senare med
citationstecken), från ty. schwung (sen
mhty. swunc, genit. -ges); egentl.:
sving-ning; avljudsbildning till svinga Jfr
svang.
schåser, vulg. o. dial. (t. ex. Ska.), i
t. ex. vad har du för dig för sch åser t,
dvs. konster o. d., väl av f ra. choses,
plur. till chose, sak (se kåsera).
schäferi, Feif 1709 (om skånskaförh.);
jfr Riksr. prot. 1636: skepereij (om tyska
förh.), efter en nordtysk förrn; av ty.
schäferei, till schäfer, fåraherde, till schaf,
får (jfr under får). Härtill sv. familjen.
Scheffer.
schällack, Dagl. Alleh. 1793 i annons
(-e-) = ty. schellack, eng. shellak, av
höll. schellak, av schel, skal, o. läk, lack;
så benämnt efter lackets skallika
blad-el. skivform.
schäs, 1690-t, från fra. chaise, stol
(= eng.) - fra. chaire9 av ä. chadiédre,
av lat. calhedra (varav kateder). Jfr
följ. o. p o r t s c h ä s. Övergången av r \
i chaire till s beror på en dialektisk
ljudutveckling; jfr Bréal Essai de
sé-mantique s. 283.
schäslong, Posttidn. 1791 i annons
(chaise-longue), från fra. chaise longue,
till chaise, stol (se schas), o. fem. av
long, lång; alltså egentl.: långstol. -
Ordet synes inlånat vid ungef. samma
tid som chiffonjé, p en d}71, salong,
sekretär, trymå. Andra tidigare
franska lån från samma område äro t. ex.
byrå, fåtölj o. kanapé o. ett senare
lavoar.
[Schön, familjen., se skön (o. under
Schwartz slutet).]
scout, se bojskaut.
se, fsv. se, sea, sia (jfr si 2 o. sia)
(ipf. sä, av *sah; senare sägh > nsv. såg,
från den grammatiska växelformen plur.
sägho) = isl. sjd (av séa), no. sjaa, da.
se = got. saihvan (ipf. saliv för
Ijud-lagsenligt sah), fsax., fhty. sehan (ty.
sehen), ägs. séon (eng. see); av germ.
*sehwan, besl. med mir. arsecha (3 pers,
sg. pres. konj.), se. Av ytterst omstridd
härledning. Allmännast omfattad var
för ett par årtionden sedan Aufrechts
formellt tilltalande o. ännu av somliga
med en viss s}^mpati omfattade
sammanställning (KZ 1: 352) med lat. sequi, följa
(vartill bl. a. socius, följeslagare = ägs.
secg, kamrat, krigare, isl, seggr, poet.,
man; jfr svit); alltså egentl.: följa med
ögonen. Häremot tidigast Wiedeman
IF 1: 257, som bl. a. framhåller det
konstlade i den antagna
betyd.-utvecklingen o. även erinrar om att betyd,
’följa’ i germ. spr. kvarlever i fhty.
bein-segga, ’pedisequa’ (J. Schmidt). Med
senare anslutning av åtskilliga forskare,
sammanställer han själva ordet med lat.
inquam (av *in-squäm), säger, grek.
én-nepe (av *ensepe, *ensek%e) ds., litau.
sa-kyti, säga (se d. o.), till en ie. rot seklÅ,
se, som i grek., lat. o. litau. uppvisar
kausativbetyd. ’låta se, visa’ > ’säga’ (jfr
lat. dicere, säga ^ grek. deiknynai, visa,
ävensom iy. bemerken, se o. säga). För
att grundbetyd, i lat. inquam osv.
verkligen är ’säga’ talar dock i sin mån
parallellroten säg i ir. saigim o. got.
in-sakan (se säga). I stort sett torde dock
t. v. Wiedemanns uppfattning vara att
föredraga framför övriga
härledningsförslag. Nyligen har emellertid se av
Hirt hos Hirt-Weigand o. i IF 37: 231
tolkats som en avljudsform till ty.
schaiien (se skåda), till en ie. rot. sekeu
el. sekou. Dessutom ett par ännu
ovissare förslag. Litteratur se f. ö.
Falk-Torp s. 1538, Hirt IF anf. st. - Jfr
schau, si 2, sia, sikt l o. syn. - Se
genom fingrarna med, se finger.
Ett äldre ex. än det där anförda finnes
hos L. Petri Oec. - Se snett på, P.
Svart Kr., jfr da. se skcevt til, ty. jn
schecl ansehen. - Om andra uttr. för
’se’ (ofta med grundbetyd, ’glänsa’) se
under blick. Allmänt spritt är ie.
derk i grek. dérkomai = sanskr. dåre-,
även t. ex. i kelt., besl. med got.
ga-tarhjan, utmärka. Om lat. videre, se f»
grek. eidon, jag såg, se veta. Om ie.
roten spek, se, jfr under spektakel o.
speja; om germ. sku i liknande betyd,
se skåda. - En västgerm. grupp av
ord för ’se’, stam lök- o. log-
representeras av fsax. lökön, ägs. löcian (eng.
look), se ~ fhty. luogén, skåda (ty.
Ingen); atm. det senare mölj. med
Uhlen-bcck Et. wb. d, altind. spr. s. 257
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
