Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - scharner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flod, av ä. ty. schlaur-, mhty. slåraffe
1300-t., till slur, lättja, lätting, till samma
grundrot sia som en grupp beteckningar
för dåsighet, sömiiaktighet, vårdslöshet
o. d., se t. ex. sluring o. slumra. -
Det likbetyd. fra. Cocagne(*Cöcania)\\ar
germansk grundstomme o. hör till samma
avi j tidsform av kaka som ty. knchen
(se k oka 2); alltså ’kaklandet*.
Schlyter, familjen., från lty., egentl.
yrkesnamn, mlty. sluter, sluter,
portvaktare, fångvaktare, i lty. även
beteckning för vissa myndighetspersoner i
magistrat el. kommun, till sluta i betyd.
’stänga till’. - Samma ursprung ha de
sv. familjen. Schliiter, Schlyter n o.
Schlytter.
[Schmidt, familjen., se smed.]
schoddy, 1870-t., från eng. shoddy,
av ovisst ursprung.
[schoser, se schåser.]
Schotte, familjen., från ty., egentl.:
skotte; alltså av samma slag som t. ex.
Behm, Beijer (se bajrare),
Bremer, Böhme, Fleming (flamländare),
F r a 11 (c) k (e) (se frank 2), F r i e s, H o l s t,
Prytz, Sachs, Schwab, Wahl.
schottisch, en dans., från ty.; egentl.:
skotsk; jfr med likartat ursprung
äng-läs, boston, fr ansa s, hambopolka,
polonäs osv.
[Schoultz, familjen., se Schul(t)z.]
[Schröder, Schröderheim,
familjen., se skräddare.]
Schubert, Schuvert, familjen., från
ty. o. etymologiskt identiskt med de
tvska familjen. Schubart o. Schuchardl;
egentl. yrkesnamn; av mhty.
schuoch-wurhle, skomakare, till sko o. ett germ.
*wurhlian-, arbetare, avledn. av ett
vbal-sbst. bildat till roten i verk, orka,
yrka o. yrke. Alltså av samma slag
som t. ex. Schröder, egentl.: skräddare,
Sch midt, egentl.: smed, osv.; jfr även följ.
Schul(t)z, Schul(t)ze, Schoultz (von),
familjen., från ty., urspr,
tjänstebeteckning, av schulze, byfogde, bydomare o. d.,
sammandraget av schultheiss ds. (varav
familjen. Schuldheis(s), sv. S c hult h e i s,
-heiz, -hess), av fhty. scultheizzo, fogde,
civildomare - fsax. sculthélio (jfr
familjen. Schult(e)), ags. scyldhcéta osv.,
till skuld, förpliktelse o, d., o. germ.
*haitan i betyd. ’befalla’ (= sv. heta);
alltså egentl.: person som bestämmer
över (andras) förpliktelser el.
prestationer. Jfr familjen. Burme(i)ster,
egentl.: borgmästare, Vogt, egentl.:fogde,
o. föreg. - Från dessa tyska ord komma
ä. nsv. skultis, sakförare vid krigsrätt, o.
den förr i Göteborg använda
benämningen skall (över- o. under-),
exekutionsbetjänt vid magistraten.
Schwab, familjen., från ty., egentl.:
schwabare, man från Schwaben, ty.
Schwabe (fhty. suäb = ags. swdef, isl.
svävar plur., germ.-lat. suebus, suévns;
snarast en labialutvidgning till germ.
swéé-, egen, i got. swés ds. osv., urbesl.
med svear, se närmare, med litter.,
d. o.). Jfr parallellerna under Se ho 11 e.
schwabach el. schwabachstil, boktr.,
ett slags rundad frakturstil, varur
frakturen utvecklats, Törneros 1835:
schwabach, jfr Fischerström 1792:
schwaback-cicero.
schwabare, se Schwab. -
Schwaben utgår från den tyska dat. plur. av
folknamnet, liksom Bajern, Franken,
Sachsen osv.
Schweiz, landsn., från ty. -, av mhty.
Swiz, samma ord som Schwyz, vilken
kanton givit landet dess namn. Av okänt
ursprung. - Förr: Switzerland, t. ex.
O. Petri o. Lenreus övers, av Hiibners
geografi 1738 (där dock även Schweilz) o.
1773.
schweizeri, numera (utom mera
enstaka hos den äldre generationen)
obruklig benämning på kafé förbundet med
utskänkning av spirituösa (jfr t. ex.
Blanchs kafé i Sthlm); i t. ex. Lund
ännu på 1890-t.; till ä. sv. schweizare,
person som höll schweizeri, t. ex. Journ.
f. litt. o. theat. 1812; efter de
schweizare som i Sverige i början av 1800-t.
(Goussie 1812 i Sthlm) först bedrevo en
dylik rörelse. - Förr även:
schweizar-bod t. ex. Wetterstedt 1822.
Schwerin (von), adl. familjen., efter
det tyska, egentl. slaviska ortn.
Schwerin (Zwerin), egentl.: djurgård, till fslav.
zvérl, (vilt) djur (av ie. *ghuer- i grek.
thér, djur, lat. fems, vild). Vapenbilden
(en ruta) lär urspr, lia betecknat en
djurgård,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
