Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sanskrit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kasus till ett *savi). motsv. isl. sa/z, no.
save, ä. da., da. dial. save, av germ.
*sa-t>an-, urbesl. med (ej, såsom också
antagits, lån från) lat. såpa, must,
druv-mos, o. (enl. Liden Armen. Stud. s. 67)
armen. ham, saft (av *sapmo-). Jfr
saft o. sävlig.
1. sax, fsv. sax f., sax (urspr, neutr.
pl.) = da. saks, sax, isl. sgx n. pl., sax;
till sax n., kort svärd, ägs. seax, fsax.,
fhty. sahs ds. (kvar i ty. messer, kniv, av
fhty. mezzirahs, mezzisahs = ägs.
mete-seax, höll. mes, av germ. *mati-sahsa-, till
mat); jfr saxar e. Betydelsen ’sax’ är
nordisk; om det samgerm. uttr. för ’sax’
se skär slip ar e. Germ. *sahsa- - ie.
*saxo- i lat. saxum, klippa, till roten
sek, skära, i lat. secäre (se segel, såg);
jfr med avs. på betyd. skär. Betyd,
’klippa’ synes lia ingått i vissa sv.
ortnamn (se Sax-). - Ord för ’sax’
uppträda ofta i plur.; så utom detta: fra.
ciseaux, eng. scissors’, se även skär
slipar e. - Från fra. ciseaux osv. (till
supinstammen cces- i lat. ccedere, hugga,
skära) härstammar ä. nsv. sissare, sax,
Var. rer. 1538: ciszere, sv. dial. sis(s)are,
liten sax, da. dial. sisere ds.
2. Sax- i ortn. har flerfaldig
upprinnelse. Dels sax l i den gamla betyd,
’klippa, sten’, såsom väl Gladsax Ska.,
o. antagl., i vissa vattendragsnaran, också
i betyd, ’sax’, efter formen (jfr förf. Sjön.
1: 524); dels det fsv. personn. Saxe,
t. ex. i Saxtorp Vårdsnäs s n Smal.,
fsv. Saxathorp - fno. (isl.), fda. Saxe
(latiniserat: Saxo grammaticus), till föreg,
i betyd, ’kort svärd’; möjl. betyder dock
detta personnamn stundom ’saxare’, jfr
t. ex. Halvdan.
saxare, folkn., 1800-t., tidigare, 1635
osv.: sg. sax(e), plur. saxer = isl. saxi,
mlty. sasse (varav fsv. sasse God. Ups.
C 20), ägs. seaxa, fhty. sahse (ty. sachse),
vars dat. plur. (mhty. ze Sälisen, hos
saxarna) ligger till grund för landsn.
Sachsen. Snarast till fsax., fhty. sahs,
kort svärd (se sax 1); alltså ’de
svärdbärande’; jfr t. ex. Erdmann Uber die
Heimat u. den Namen der Ängeln s. 76,
Laistner Germ. Völkern. s. 29 o. under
engelsk o. frank 2. Stundom dock i
stället fört till sax l i bet}rd. ’sten,
klippa’, jfr det fgerm. folknamnet
Greu-tangi till gryt, sten; ovisst. - Härtill
familjen. Sachs (liksom B ohm e,
bö-mare, osv.).
scen, o. 1750, 1756, Kellgren 1790,
av fra. scéne, av lat. scéna, av grek.
skéne, scen, liten bod, tält, besl. med
skaiös, skuggig, o. fslav. sene, skugga.
- I början av 1700-t. ännu den lat.
formen scena. - Liksom scen äro de
flesta teatertermer lånade från
Frankrike, ett vittnesbörd örn detta lands
starka inflytande på detta område; jfr
t. ex. aktör, balett, fars, loge 2,
pantomim, parkett, parterr, ramp,
recett, regissör, repertoar,
su-brett, sufflör, sujett, teater,
tragedi, vådevill.
scepter = ty. (även z-), av lat.
scep-trum, av grek. skeptron, stöd, stav,
härskarstav, med instrumentalsuffixet -r till
skeptein, stödja, luta sig (urbesl. med
skaft).
schaber (vulg.), Blanche (även
schab-ber), Sönd.-nisse 1870; att döma av
formen ett lånord; f. ö. dunkelt.
schablon, i sin nuv. form väl från
1860- el. 1870-1. = da. skabelon, form,
gestalt, från ty. schablone, ombildat
(efter schaben, skava) av mlty.
schampe-lån, mönster, modell, även:
fågelskrämma, varav ä. nsv. skamplun, modell,
form, t. ex. G. I:s reg., Sahlstedt 1773,
Weste 1807, bild, t. ex. 1640, sv. dial.
skamplun, skaplun, skepnad, utseende,
form, modell, jämte skapiljon (jfr mlty.
biformen schampeliön), ävensom ä. da.
skampelun, jfr nsv. schamplun,
formbräde, formjärn, s c h a m p l u n j ä r n. Enl.
somliga i sin tur ombildat (i anslutning
till mholl. scampen, hugga el. yxa till)
av fra. échanlillon, provbit, prov,
mönster, av, trots framställda
förklaringsförsök, dunkelt ursprung. - Har månne
ital campione, prov, på ett el. annat sätt
påverkat dessa ord?
schabrak, Ekeblad 1650: skabrak;
1701: chabrak; f. ö. eschabraque
(esqva-1710), ännu in på 1800-t., m. fl. former;
C. F. Dahlgren: schabrak = da.
skabe-rak, från ä. ty. schabrack (nu:
scha-bracke) = fra. chabraque, genom polsk
förmedling från turk. caprak, guldvir-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
