Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sanskrit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanförda särk). Jfr Atterbom i
Phosph. 1810: ’»Sarg» kan ljuda bättre
än likkista, men lärer icke af otyska
läsare begripas’.
sars, 1637: sartz, 1640: sarge (ännu
t. ex. Almqvist 1838) = da. sars (serge),
från ty. sarsche, från fra. serge (varav
eng. serge), från lat. sērica, fem. till
sēricus, av siden; nära besl. med silke;
jfr särk.
Sartor, Sartori, familjen., till lat
sartor, (lapp)skräddare, till part.-stammen
sart- av sarcīre, laga, lappa; jfr ty. (o.
förr även sv.) familjen. Sartorius,
latinisering av ty. familjen. Schneider el. dyl.
(även i sv.). Jfr Piscator, Textorius.
sarv, fisken Leuciscus
erythrophthalmus, rudmört, 1544, Schroderus 1639, I.
Erici 1642, i dial. även sarvel o. svarv,
sårv, motsv. no. sørv o. ty. sarf
(inhemskt?); av H. Petersson PBB 40: 81
härlett från ett ie. färgadj. *sorbho-, röd,
vartill lat. sorbus, rönn, samt slav. ord på
serb-, sirb-, sorob- med betyd, ’nypon’ o. d.
(jfr de tyska benämningarna på ’sarv’:
rotauge, -feder, -karpfen, rotte m. fl.),
med suffixet -bho (jfr lat. albus, vit,
grek. árgyphos, silvervit, osv.) till en
enklare bas sor, bl. a. i ry. soróga,
bl. a.: id o. mört. Om denna härledning
är riktig, måste formen med sv- vara
sekundär (jfr anf. avh. s. 81). Fisknamn
med samma el. liknande grundbetyd, se
under id, ruda. – Med som sarven
i var lek, jfr K. Brev 1544: ’lijke som
sarffwenn vdi alle leeker’.
sarv(e), sv. dial., hönsarv, genom
felaktig stavelsedelning av höns-arv(e),
liksom narv 2 av vatten-arv; se narv
2 o. liknande fall under Ni, nypon o.
på; jfr f. ö. arv 1.
satan = ty., ags. osv. = got. satana(s),
av kyrkolat, satanas, bibelgrek, satanãs,
satãn, av hebr. śāṭā́n, egentl.:
vedersakare, fiende, förföljare. – Härtill: sate,
O. Rudbeck 1689, anfört som ett bland
månglerskorna använt okvädinsord (se
svärja); av Spegel 1712 betecknat som
en vulgär form för Satan; nybildning
till satan, som uppfattats som oblik
kasus best. form (alltså ss. t. ex. herran :
herre); jfr likartade (delvis dial.) fall
under Axel, fastlagen, gry,
kapplake, kilometer, kusk, linne, marg,
nykter, nys, späns, tallrik, teater,
tratt, ylle, öde 2.
sate, se föreg.
satin, Bureus 1627: satin; tidigare:
set(h)in 1549, 1563 (jfr den ital. formen);
från ty., fra. satin, av ital. setino, avledn.
av lat. sēta, vartill siden (se d. o.).-
Bellman rimmar satin : fin : cusin.
satir, Düben 1721: satyr-, med
-y- ännu t. ex. Brinkman 1824; Dagl. Alleh.
1771: satire; från ty., fra. satire, av lat.
satira, satura; redan i antiken härlett
från satura, blandrätt, fruktfat (med
allehanda frukt som bragtes gudarna),
allehanda, även om samling av
skaldestycken med blandat innehåll; på Horatii
tid: samling satiriska dikter; om en
enstaka satir fr. o. m. Juvenalis; till
satur, mätt, riklig, full, besl. med satis,
nog, o. germ. *sada-, mätt (isl. saÖr osv.;
se mätt slutet); jfr även grek. (h)ádēn,
nog m. m. Litteratur, utom hos Walde,
se Glotta 6: 343 (särsk. den
innehållsrika avh. av B. Ullman Satura and
Satire, Class. Phil. 8: 172). – Under 1600-t.,
t. ex. Arvidi, den lat. formen satyra.
sats, 1684: insats; Spegel 1685, om
blandning till ett fyrverkeri; 1727:
dosis; O. v. Dalin, i uttr. göra sats, om
hästar; i övriga betyd, ’lärosats, mening,
slutsats, påstående’ o. d. vanligt först o.
1740; i gramm. anv., som det synes,
ännu yngre; plur. förr stundom -ar, t. ex.
1740, 1748 = da., från ty. satz, vbalsbst.
till setzen, sätta. De svenska, från ty.
lånade betyd, ’grammatisk sats, lärosats’
härstamma från mlat. positio, till
ponere, ställa, lägga; i da. i stället vanl.
sætning.
satt, undersätsig, 1757 (om svin), 1781,
lagom satt 1812, jfr: så väl satter 1741;
egentl, part. till sätta, motsv. ty.
untersetzt; men till formen närmare da.
sat, stadig, stadgad = ä. sv., t. ex. ett
satt väsende 1757, efter ty. gesetzt ds.
Jfr undersätsig (o. ä. nsv. undersatt).
satyr, ytterst av grek. sátyros; av
oviss härledning; se bl. a. ett förslag av
Solmsen IF 30: 36 f., vartill även
Brugmann IF 39: 115.
satäng, se satin.
sav el. save, fsv. sava (egentl. oblik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
