Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - rabalder - rabarber ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
el. i anslutning till no.-da. balder, buller
(besl. med ballra o. bullra); med
ra-från ett el. flera av en del germ. ord
på ra- o. en senare led med ’larm,
oväsen o. d.’, såsom t. ex. no. ro(d)bns,
burdus, sv. o. da. dial. rabus, larm,
rabalder, egentl, ett tyskt dialektord
(jfr rappas, rapusse m. m.) med betyd,
’larm, brak, iver’ (se under bus); el.
mlty. rabbat, vilt oväsen o. d. = mholl.
rabat, strid, uppror; el. den under
råga t a behandlade ordgruppen. Även
andra möjligheter äro tänkbara; så t. ex.
påverkan från ä. da. rabald(er) o. ä. nsv.
raball(ef), landstrykare, vandrande
djäknar, av fsv., isl. o. ä. da. rib(b)alde,
skojare, landstrykare = ital. ribaldo, fra.
ribant, varom se närmare under det
dock ej beslaktade Ribbing (slutet).
Jfr (delvis avvikande) Lindroth Festskr.
t. Sdw. s. 153 f.
rabarber, 1637, i ä. nsv. f. ö.
rabar-bara, rhebarber m. m.; B. Olai 1578:
rhenbarbara, y. fsv. rebarbare = da.
rabarber, -bra, ty. rhabarber,ita\.rabarbero
jämte fra. rhubarbe (eng. rhubarb), av
mlat. o. senlat, rhabarbarum o.
rhen(m)-barbarum. Först omnämnd av
Diosko-rides under namnen ra o. rBon o. enl.
honom växande på andra sidan
Bosporen, på grund varav växten sedermera
kallades barbarum el. ponticum (till
Pontus, Svarta havet). Av Plinius
kallad rhecoma. Vanl. betraktat som lån
från pers. réwend (= turk., arab., varav
ry. reveni)’, f. ö. av dunkelt ursprung.
Sedermera ställt i förbindelse med det
gamla namnet på Volga, Ra, vid vars
stränder växten dock icke förekommer.
Möjl. ytterst från Kina, där rabarbern
varit känd sedan urminnes tider.
1. rabatt, blomstersäng, 1(351, förr
stundom även rabat(er) = da. rabat,
från ty. rabatte, även: slag på kläder;
liksom flera andra trädgårdstermer från
höll.: rabat, rabatt, kant, list, av fra.
rabat, fällkrage o. d., till rabattre, slå
el. fälla ned, av lat. re-, tillbaka, åter,
o. battuere, slå (se t. ex. batalj). [-Rabatten-] {+Ra-
batten+} har alltså uppkallats efter
formen, som liknade en smal krage. Jfr
följ.
2. rabatt, handelst., Hortulanus 1674:
rabat = da. rabat, från ty. rabatt - -
ä. fra. rabbat; liksom många andra
handelstermer från ital.: rabbatto, till ital.
rabbattere, draga av, åter sätta ned, av
lat. re- o. bat(t)uere (se föreg.). Jfr de
likaledes ytterst från ital.
härstammande handelstermeriia äg i o, banko,
brutto, konto, netto, procent,
pro-kura, s al do.
rabba, sydsv. dial., röva, kålrot =
no. rabba; ombildning av rabbi i
kålrabbi; nära sammanhängande med
röva 2 (se d. o.).
rabbin ~ ty. rabbine osv., av mlat.
rabbinus, till hebr. rabbi, egentl.: min
mästare o. d., av hebr. rabh o. -z, min.
Härav även y. fsv. råby, förman el. dyl.
(1510).
rabbla, Dalin 1853, i litter. egentl,
först på 1860- o. 70-t. = no. rabta,
motsv. (o. atm. i sv. möjl. lånat från)
Ity. rabbeln, tala hastigt o. otydligt ==
höll. rabbelen, eng. rabbte, tala förvirrat;
avledn. av isl., no., sv. dial. rabba ds.
Med intensiviskt -bb- till no. ravla,
rabbla, sv. dial. raua, skrävla. Jfr även
ä. sv. rafla, rabbla (kanske - ravla),
sv. dial. raffla, skrävla, prata, o. no.
rapla, pladdra, klappra, Ity. rappeln ds.
osv. Alltså med en hos verb med dylik
bet3^d,. vanlig formväxling; jfr t. ex.
käbbla o. no. kjavla. I övrigt inga
säkra utomgerm. anknytningar. - l ä.
sv. (t. ex. Dalins Arg.) o. sv. dial. ofta
i samma betyd, ramla (se d. o. 1).
Rabenius, familjen., latinisering till
Råby.
rabies, från lat. rabies, raseri,
galenskap, av ovisst ursprung. - Härtill:
rabiat - ty. - eng. rabiate.
rabulist, under 1700-t.: bråkmakare,
av nlat. rabulista, avledn. av lat. rabula,
beteckning för en larmande och
skrikande advokat; ofta fört till lat. rabies,
raseri, o. rabere, rasa; enl. Havet på
grund av biformen ravuta m. m. till
ravus, hes. - Som svenskt politiskt
slagord använt om deltagarna i 1838
års gatuuppträden i Stockholm; jfr Aug.
Blanches broschyr från 1838
’Rabulisterna. Galla-Spektakel i Två akter’. Jfr
rabulism i ett skoltal av Tegnér 1839.
Se f. ö. förf. Namn och titlar (osv), s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
