Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - päron - pärs - pärta - pöbel - 1. pöl - 2. pöl - pölsa - pörte - pösa - Quennerstedt - Raab(e), Rabe - rabalder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nerna från romarna; se t. ex. körsbär.
Ändelsen -ön i sv. beror på anslutning
till inhemska bär- o. fruktnamn på -ön.
- I dial. ofta med betyd, ’potatis’, även
sammansatt med jord-.
pärs, Ekeblad 1663: ’Jag har stått ut
en hård pärs’ - no.-da.; (snarast som
nybildning) till fsv. pcersa, pressa, nsv.
pär sa som skräddarterm = da. perse,
från mlty. person, med omställning av
e o. r, av pressen = pressa (se d. o.).
Da. perse, press, från rnltj^. perse.
pärta, tunn furusticka, stickbloss,
1554: päreltor plur.,1609: pärelle,
Schroderus o. 1038: perla; jämte det sv. dial.
pert, pirra, perling m. m., varifrån da.
dial. pirrel, pirle; från finskan; jfr fin.
päre ds., part. sg. pärellä, plur.
pä-reilä; se Saxen Sv. 1m. XI. 3: 203.
pöbel, 1678, stundom neutr., t. ex.
1707 (väl efter likbetyd, canaille neutr.
= kanalje; jfr by k e, pack osv.),
förr även med -p- t. ex. 1709, 1727 =
da. pöbel, från ty. pöbel (redan hos
Luther, dock ej i nedsättande betyd.), från
ffra. pueble (fra. peiiple), av lat. populus,
folk (se populär). - I ä. nsv. även
med -0-, t. ex. Ekeblad 1652: pöffuele
neutr., från äldre tyska former.
1. pöl - fsv., da., väl från en
om-Ijudd form (plur.) av mlty. pöl == fhiy.
pfnol (ty. pfnhl), ägs. pöl (eng. pool);
jfr även de flertydiga no. pola o. poyla;
av germ. *pöZa-, enl. Uhlenbeck m. fi.
besl. med litau. bala, torvmosse, fslav.
blalo (*bollo-) ds., jfr Bält. Se
utförligare K. F. Johansson KZ 36: 384 f.
2. pöl, valsformig kudde, från Hy.
pöl - ty. pfiihl, bolster, dyna, av fhty.
pfal(a)wi m. m., gammalt lån från
lat.puZ-vlnus, jfr pulvinar (av ovisst ursprung).
pölsa, 1633, 1639 i plur. i betyd,
’korv’; möjl. redan o. 1595: pijlsen best.
form; dessutom (sällsamt) pylsa; sent i
ordböckerna: Serenius 1741 o. följ.; med
urspr, kakuminalt /, att döma av vissa
dial.-former (jfr Hesselman i o. y s.
212, Noreen V. spr. 3: 223) = nyisl.,
no. pylsa (no. även pulse}, da. p0lse; i
ä. nsv., no. o. da. i betyd, av ett slags
korv, i y. nsv. om ett slags hackmat. Bl. a.
sammanställt med mlty. po/e, pule,
ärtskida, eng. pulse (egentl, plur.),
skid-frukter. Osäkert. I alla händelser
snarast en bildning av imitativ natur för
att beteckna något tjockt el. uppsvällt.
pörte, t. ex. Schroderus Com. 1640,
I. Erici 1642, y. fsv. pörte, pyrte; från
finska pirtti, av litau. pirtis, badstuga,
till perti, bada, slå med badkvasten.
Med avs. på övergången (labial -f-) ir
till yr till ör jfr under Birger, Börje.
Se Saxen Sv. 1m. XI. 3: 35.
pösa, fsv. pösa, (bringa att) pösa el.
svälla - no. poysa, svälla, av urnord.
*pausian; i avljudsförh. till ä. nsv. (t. ex.
Stiernhielm), fsv., sv. dial. pysa, pusta,
blåsa, no. pysa, andas med halvöppen
mun, pysja, viska, ty. dial. pfusen,
andas ljudligt, väsa; till germ. roten pus,
blåsa, svälla, vartill y. fsv. pusin,
svullen, puss l, pusta osv. Parallellrötter
äro ie. bhus (se buske) o. pus i t. ex.
lat. pustula, blåsa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
