Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - pendyl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från slutet av 1700-t. (t. ex. 1794); av
fra. persuader, övertala, av lat.
persua-dere, av per- (se per), o. suadére, råda
(se svada o. söt).
peruk, Lex. Linc. 1640; 1670: peruch,
förr stundom även pir t. ex. Lind 1749
(jämte per-) = da. paryk, ty. perucke
osv., av fra. perraqae, av ital. perraca;
av oviss härkomst; har på grund av
ital. dial. piluca, spän. peluca osv. bl. a.
betraktats som en avledning av lat.
pilas, hår. - Perukstock, om personer,
t. ex. Dalins Årg.; egentl, en träkubb
brukad vid förfärdigande av peruker.
pervers - ty., av fra. pervers, av lat.
perversas, part. pf. pass. till pervertere,
omvända, kasta överända m. m.,
avper-(se per) o. vertere (urbesl. med varda).
Jfr revers, vers.
pessimism, = ty. pessimismus, ny
latinsk bildning till lat. pessimas, den
sämste. - Härtill: pessimist = ty.
pest, Riksr. protok. 1639 - da., ty.,
av fra. peste, av lat. pestis (av omstridd
o. alltjämt dunkel härledning; se Walde
o. senare Wood Cl. Phil. 7: 315). -
Tidigare, t. ex. 1589, 1598, den lat. formen
pestis el. (ablat.) a ff peste; i äldre tid
dessutom ofta i stället pestilens, peslilentie
(t. ex. gamla bibelövers.), av fsv.
pestilentia, av lat. =.
peta, Arvidi 1651: peeta, C. Gyllenborg
1723: petat hål på, Weise 1769: petar
tänderna = no. pita, med diminutivet
sv. dial. pittla = no. pitla; jfr sv. dial.
pilt, penis = no. pit, liten tunn pinne
m. m.; vanl. fört till en enklare rot pi,
vartill en 7*-avledn. i pirål osv.; snarast
dock av varandra oberoende bildningar
(jfr påta).
petimeter el. petimäter, i äldre tid
’sprätt’, se t. ex. Dalin Arg. 2: 400 (SVS):
’Hwad är en Petit-maitre?’ osv., plnr.
-maitrer Dalin, Envallsson (vulgärt):
puttimetarn (jfr p u 11 i f n a s k(e r)), av fra.
petit-maitre, sprätt, av petit, liten (jfr
följ.), o. maitre, herre, mästare (se
mästare o. magister). I n sv. med ändrad
betyd, på grund av folketymologisk
anslutning till petig; i sin äldre betyd,
hade ordet enl. uppgift åtminstone vid
slutet av 1820-talet utträngts av sprätt,
som de följande årtiondena fick med-
tävlare i da n d y, sedan lejon o.
snobb.
petit, boktr., av fra. petit, liten (till
en romansk stam p#–växl. med pik-,
som utmärker litenhet o. säkerl. har
imitativt ursprung; jfr p i ek olaflöjt).
petition = ty. osv., av lat. petllio,
begäran, ansökan, till petere, bedja, fordra,
söka att ernå (jfr repetera), vartill part.
pf. petltas med netitr. petitum (= sv ).
Petri, familjen., se Pär.
petrifikat, nylatinsk bildning, till
petrificera, av lat. petra, sten (se
perrong), o. facere, göra (se facit o. dåd).
petroleum ~ ty., av lat. petra, sten
(se föreg.), o. oleum, olja (se d. o.).
petschaft, se pitschaft.
Petter, personn., se Pär. - Petter
katt, av Petr. cath., i gamla svenska
almanackan förekommande förkortning
av Petras cathedrätas, egentl.: Petrus i
stolen, den 22 febr., efter en medeltida
kyrkofest till minne av aposteln Petrus’
uppstigande på biskopsstolen. På
Gottland Pär-hit-stain, betraktad som första
vårdagen, då dagsmejan ’hettar stenen’.
Peyron, familjen., från södra
Frankrike; med diminutivavledn. -ön till ett
förnamn = nordfra. Pierre, Peter; alltså
ungef. = Petersson.
pfalzgreve, se palats.
Pfannenstiel, -still, familjen., från
ty., av pfannenstiel, pannskaft; urspr.,
såsom så många ty. (o. även sv.)
familjenamn egentl, vedernamn; jfr t. ex.
Scheele, Toll.
Pfeiffer, familjen., från ty., egentl.:
flöjtblåsare, alltså urspr,
yrkesbeteckning; etymol. - Piper (från Ity.); se d. o.
Phragmén, familjen., av Phragmenias,
till grek. phragmös, hage, grecisering
(o. latinisering) av ortii. Hagby Uppl.
pianino, o. 1870, av ital. =,
diminutivbildning till piano (se följ.) såsom
beteckning för musikinstrument.
piano, 1811: pianos plur., förkortning
av fortepiano el. pianoforte, av ital.
piano, svagt, av lat. planas, jämn (se
plan, p l ån).
piaster, mynt, av ital. piastra,
metallplatta, av mlat. piastra; jfr plåster,
av mlat. plastrum.
pick och pack, se pack.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
