Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - pendyl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
släppa igenom, av per- (se per) o.
mit-tere, skicka (av ej säkert fastställt
ursprung). - Permissioner i betyd,
’benkläder’, Bellman, fru Lenngren,
Wennerberg osv., enfemistiskt uttr. av samma
slag som inexpressibler o. d., alltså här
egentl, ett ord, som man liksom ber
om tillåtelse att få använda, jfr Bellman:
’Holländarn än ej - med permission
- Hint sina permissioner knäppa hop’.
Som eufemism i st. f. ’benkläder, byxor’
användes också pantalonger.
perpendikel, Grundell o. 1695: -iil-,
som matem. term = ty., av lat.
per-pendiciilum, blylod, sänklod, till
per-pendere, noga avväga (se per o.
pen-sum).
perplex, 1627, i fullt modern anv.
t. ex. Bellman = ty., av mlat. perplexus,
förvirrad, förbluffad m. m., i lat.:
intrasslad o. d., part. pf. pass. till
*per-plectere, fläta i vartannat, av per- (se
per) o. plectere, fläta (= sv. fläta).
Jfr komplex.
perrong, t. ex. 1875, av f ra. perron,
fritrappa, avledn. av pierre, sten, av lat.
pelra, av grek. pélra, klippa; jfr
persilja, petrifikat, pir, Pär o.
salpeter.
persedel, 1650: persedler, 1662:
pmf-zedler, 1686: parsedier osv., ombildning
av en form utan d, t. ex. 1548:
part-zceler, 1563: perlzeler, 1639; perseler^
från mlty. parcél = fra. parcelle (varav
sv. parcell o. eng. parcél, del m. m.),
av mlat. parlicclla, liten del, dimin. till
lat. pars, del; jfr det på likartat sätt
uppkomna partikel. - Förr i
allmännare betyd, än nu (även om
husgeråd m. m.). - l överförd anv., om
personer, t. ex. 1739: ’gemen persedel’,
Leopold 1795 i brev: ’Hvad gör den
persedeln?’; väl delvis i anslutning till
person. - Inskottet av d beror på
falskt etymologiserande el. strävan att
erhålla en ’finare’ el. ’riktigare’
språkform; jfr t. ex. Vätömålets slydel för
s/i//, (det uppkonstruerade) fadervädel
’farväl’ osv.; andra ex. se under gr o da
o. jfr Noreen V. spr. 3: 30.
persienn, 1860-t., av fra. persienne;
egentl, substantiverat adj.: den persiska
(jfr följ.).
persika, Spegel 1685: persicher plur.,
1739: persik sing.; i högtysk form;
pfer-siger o. 1660; y. fsv. persica (plur. -or)
P. Månsson ss. 348, 349, motsv. mlty.
persik = mhty. pfersich (ty. pfirsisch,
pfirsche, av vars plur. pflrschen
kommer da. fersken), ägs. persoc; av mlat.
persica resp. lat. persicum, persisk (jfr
persica arbor), varav även fra. péche
(eng. peach). Sålunda egentl.: persiskt
äpple; jfr föreg. - I ty. är ordet alltså
lånat före övergången av germ. p- till
ty- P f-’, men persikan synes ha varit
långt tidigare bekant både i Tyskl. o.
Engl.: redan under de första årh. efter
Kr. I Skandinavien torde den däremot
icke ha varit känd ens under (den
egentliga) medeltiden.
persilja, i ä. nsv. även pet(f)er- (ännu
på 1770-t.), fsv. persilia, pcedhersilia,
pe-tersilia - da. persille, mlty. petersilie,
fhty. petarsile (ty. petersilie), ägs.
petersilie, ytterst av grek. petrosélinon, av
pétros, sten (jfr perrong), o. sélinon
(se selleri). - Persilja i betyd, ’strunt’
1785, väl från uttr. prata persilja,
t. ex. Envallsson, skämtsam ombildning
av persiska; jfr Hallman Mulpus: ’Hvad
hin båle är det för persico ?’ (här
anslutet till en benämning på ett slags
likör); alltså av samma slag som prata
mesopotamiska o. d.
person = fsv., da., ty., av lat.
per-sona, skådespelaremask, roll, person;
möjl. egentl, ett etruskiskt ord. Häraväven
eng. parson, l^rkoherde. - Sammans,
mans- o. kvinnsperson hade i ä. nsv.
en högre rang än nu. Så försäkrar t. ex.
Gustaf II Adolf, att »I (dvs. Ebba Brahe)
blifwa, för alle andre quins personer
stadight vthi mit hierta then aller
kä-reste».
perspektiv, utsikt o. d., av fra.
per-spective, egentl, av fem. till nlat. adj.
perspectivus, till lat. perspecius, part. pf.
pass. till perspicere, se igenom, se
tydligt, av per- (se per) o. specere, se
(ur-besl. med speja, spå osv.). - I ä. nsv.
i betyd, ’tub, kikare’ t. ex. 1627,
’glasögon’ t. ex. o. 1640.
persvadera, P. Svart Kr. osv.; i
betyd, ’(som värd o. d.) övertala (att äta
osv.)’ vanligt i vissa samhällslagar atm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
