Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - näpsa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fsv. nceso- el. ncesabora (bura) f.,
ncesa-borar, -borrar m. pl. - no. nasebora,
o. da. ncesebora, da. ncesebor; till fsv,,
isl. böra, litet hål, fsv. *bori; besl. med
borr o. borra. En för fris. o. eng.
gemensam likbetydande beteckning är
ff ris. noslerlin, dimin. till nosterl - ägs.
nospyr(e)l (eng. nostril), av germ. *nusö
(se ovan) o. ägs. pyrd (pyrd), hål, av
germ. *purhila- (se durk 2). Om ett
annat germ. ord för ’näsborr’ se ovan.
- Näs tipp a, se n i pp er tipp a. -
Näsvis, 1554 i betyd, ’oförskämd’ el.
dyl.; hos Hels. 1587: näse-, översatt
med ’literatulus, semidoctus’ o. d.; =
da. nces(e)vis9 från mlty. nesewis el. ty.
nascweis, egentl.: begåvad med fint
väderkorn; i mhty. t. ex. om hundar.
Ett gammalt inhemskt uttryck för
’näsvis’ är fsv. naesadicerver, ä. nsv. näsdjärf,
ä. da. ncesedjcerv. - Om sv. dial.
nåse-styver, näsknäpp, se det dock ej säkert
hithörande s ty ver.
nässla, sv. dial. även nältla, nälla,
fsv. ncetla jämte ncetzla, ncesla, ncella
= no. netla, nesla (o. nalla), ä. da. ncedle
(da. nelde), mlty., ägs. netele (eng. netlle\
fhty. nezzila (ty. rtcssel) osv.; allrn. germ.
ord (dock ej i got.); av germ. *natilön
(i nord. spr. med analogisk
omljuds-vokal; jfr nedan); avledn. av germ.
*na-tön i sv. dial. nalä, no. nata, fhty.
nazza (osv.) ds., jfr fsv. nätta; besl. med
fir. nenaid ds. (av reduplicerat
ne-na-di-), grek. adike (av *nd-ik-ä); till germ.
roten nät, knyta, i nät; i forna tider
använd till förfärdigande av nät o.
vävnader såsom ännu hos tatarer o. andra
sydeuropeiska folk; jfr nättelduk o.
manet. Denna nässelindustri måste
ha varit högst betydande, då den givit
växten sitt namn; jfr E. H. Tegnér Sv.
stud. s. 449. I lat. i stället urtica, till
iirere, bränna. - Med avs. på övergången
av // > tsl > si jfr vatle > vas si e; o.
med avs. på sydsv. dial. o. da. // Z> Öl
;> // jfr vatle ;> valle, ävensom i svagt
betonad ställning Ut le ;> l il l e o. Östra
Götland ;> Östergyllen. - Enl. Falk
Awn. Kleiderk. s. 78 är den omljudda
formen lånad från ägs. Lånet skulle i
så fall bero därpå, att nässlor införts
från Tyskland el. England som textil-
material; jfr under m ad ra. - Den Hy.
formen av ordet ingår i familjen. Ne t té
1-blad(t).
1. näst, adj., fsv. nöester = isl. noéstr,
da. ncest, fhty. nåhist (ty. nächst), ägs.
niehsl (eng. next); superi, till germ.
"ncéhw-, nära, se f. ö. när, nära o.
närmast (under närmare). - Som
adv.: fsv. ncest - isl. näst, ty. nächst
osv. - Jfr följ. o. nästan.
2. näst n., löst nålstyng, är en ung
bildning till nästa 2. Hithörande (men
med betydligt äldre anor) är möjl. också
väst- o. sydsv. näst, ögonnåst,jfr Weste
1807: ögonnäste o. västg. ögnanäste,
ögonvrå - no. nest, augnenest, fda. egnce
ncest, ä. da. o. stundom ännu 0jenest; i
så fall egentl.: hopfästande av [-ögonlocken;-] {+ögon-
locken;+} jfr ROSS o. Dahlerup Ark. 25: 112.
Hit synes också höra jutl. nest, ställe
där hjullötarna mötas.
1. nästa, sbst., fsv. nwsta, oblik kasus
till fsv. n&ste, svag form till föreg.; i
fsv. ännu ej substantiverat med best.
slutartikel; med -e som uppslagsform
ännu hos Sahlstedt 1773 = da. näpste,
fhty. ndhisto (ty. der nächste);
översättning av lat. proximns, som återger grek.
plesios. I isl. i stället ndungr, i got.
néhwundja o. i eng. neighbour, samtliga
till germ. *ncchw-, nära (se nabo). -
Under 1500-t. icke sällan plur. nästar,
t. ex. O. Petri; till näst.
2. nästa, hopfästa, Rudbeck 1679 -
isl. nesla (jämte nista), sticka, fästa, no.
nesta, tråckla, mhty. nesten, fästa, snöra,
ägs. nestan, spinna, av germ. *nastian
(*nestian); med deverbativet näst n.,
löst nålstj^ng (se näst 2). Härtill fgutn.
nast f., häkta, spänne, isl. nist(i) n.,
krok, häkta, no. neste m., ä. da. nesl(e)
ds., fsax., fhty. nestila, band m. m. (ty.
nestel) osv. Väl bildningar på -st, möjl.
till ie. roten nedh, n9dh i fir. naidm,
bindning, sanskr. ndhu-, granne, o. möjl.
även sanskr. ndhyati, knyter, jfr även
lat. nödus, knut (om det ursprungl.
kanske också hithörande lat. neclo, knyter,
binder, se Walde2; i så fall ombildning);
el. också till ie. ned i nät o. not 1.
nästan, fsv. n&stan = da. ncesten,
väl egentl, ack. sg. mask. till näst,
liksom isl. nwsta, no. natsta ack. sg. fem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
