Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - näpsa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
närmas, därs. 1790: närma, trans.;
Bellman Gell. 1793, refl.; Weste 1807 (för
närma sig med hänvisning till nalkas)
= da. nærme 1700-t,, nybildning till
närmare liksom no. næma efter
kom-par. næmare o. nærra efter kompar.
nærra. Jfr förnärma, som synes ha
uppstått vid samma tid. Hänvisningarna
för båda orden hos Weste visa, att de
då ännu ej voro fullt vanliga. Lån från
da. el. omvänt?
närmare, adj., kompar. till när, nära
(som självt urspr, är en komparativ),
sen y. fsv. nærmare jämte fsv. næmare
(sv. dial. nærmare), næmbre, till vilken
sistnämnda form, med analogiskt -r-,
närmre. Såsom adv. fsv. nærmēr,
næm-ber, næmare m. m., sv. dial. nämmer,
ä. da. nærmer, da. nærmere, no.
naamare, næmare, isl. nær(r)meir(r); jfr
isl. nærri, ä. da. nærre. Närmare är
en ombildning av fsv. adv. nærmēr, till
när o. komparativadv. mer; jfr
fjärmare o. sedermera. Fsv. næmber
osv. antages av Noreen Aschw. gr. § 468.
2 anm. 3 ha sitt m från superi, næmster,
vilket i sin tur vore ett got.
*nëhwmists, bildat som aúhmists, högst, i så
fall med samma superlativsuffix -m som
i lat. summus, maximus, sanskr.
parama- osv. -j- den germ. superlativändelsen
-is/. Snarast har dock omvänt fsv.
ncém-ster, till vars m ingen motsvarighet f. ö.
uppvisats, erhållit sitt m från
komparativens m i ncermér. - Superi, närmast,
n är m s t, adj., sen y. fsv. ncermasler,
jämte ncemsler o. ncéster (se näst); som
adv. med r först i nsv. tid, jfr fsv.
ncema(r)sl, ncémsl, n res/; motsv. sv. dial.
nåmst, ä. da. nemsl, no. naamaste,
nce-mas/e, nemsl, isl. ncestr (som adj. blott
i best. form). Om -m- se ovan. - Ä.
nsv. närma, nära, no. ncerme o. ncema
äro nybildningar till de nämnda
kom-parativerna o. superlativerna.
närmre, närmst, se föreg.
näs, fsv. na>s = isl. nes, da. nces;
mlty. Hess, ägs. ncess (eng. ness), av
germ. *nasja-, avledn. av germ. *nasö-,
näsa, i somliga spr. även ’näs’ (se näsa);
väl egentl, substantivering av ie. adj.
*nasia- = sanskr. nasyas, hörande till
näsan o. d. Jfr till betyd, under hals,
huvud, kap, Kinna, Kvarken,
mynning, rygg, tunga.
näsa, i ä. nsv. även ’nos, tryne’, fsv.
ncesa, motsv. ä. ncesar f. plur., näsa,
näsborrar (med ce från mlty. nese, näsa),
för *nasar till sg. *nas = fgutn. nas,
plur. nasar, isl. nos, plur. nasar, no.
nos, mlty. nase, fhty. näsa (ty. nase),
ägs. nasu; da. ncese har liksom fsv. ncesa
rönt inverkan från mlty. nese, en
i-om-Ijudd biform till det nämnda nase.
Av-ljudsformer: nos (se d. o.) o. mlty.
nose, ägs. nosu (eng. nose), av *nusö;
jfr Ity. nuster, ty. nös/er, näsborr (se
d. o. nedan o. jfr till avledn. litau.
nas-ral o. fslav. nosdri, näsborrar). Allmän
ieur. beteckning: lat. näris (vanl. i plur.
-es), näsborr, näsus, näsa, sanskr. näsa
m. dual., alltså egentl.: näsborr, litau.
nosis (av *näs-), fslav. nosi (av *nas-)
m. fl. - De flesta stående uttryck, i
vilka ordet ingår, ha utländska
förebilder el. åtminstone motsvarigheter:
Draga någon vid näsan, i ä. nsv.
även leda 1613, motsv. i da., ty., eng.,
fia., lat., grek.; bilden tagen från
nötboskapen, som ledes med ett snöre, som
med en ring är fäst vid nosen. - Få
lång näsa, Chronander Bel. 1649,
motsv. i da., ty. m. m.: besvikelsen vållar,
att ansiktet liksom förlänges. - Ha
skinn på näsan, i da. (o. ofta även i
sv.) i stället ha ben i n. - Inte se
längre än näsan räcker, motsv. i
da., ty., fra. - Lägga näsan i blöt,
t. ex. Onkel Adam 1847, väl
sammanblandning av uttr. lägga sin näsa i
o. det äldre lägga sin hjärna el.
hjärnan el. siff huvud i biol, o. 1585 o.
ännu vid mitten av 1800-t., motsv. i
da., i betyd, ’bråka el. bry sin hjärna’.
- Rynka på näsan, motsv. i da., ty.,
lat. osv.; egentl, som reaktion mot
dålig lukt. - Sticka näsan i, blanda
sig i o. d., motsv. da. slikke sin ncese i,
ty. die nase in allés stecken, fra. mellre
son nez parlout, eng. fö Ihrusl one’s nose
inlo every corner osv. - Sätta näsan
i vädret, vara stursk el. högmodig,
motsv. da. scelte (noZde) ncesen i sky,
hojl, slikke n. til vejrs, ty. die nase hoch
trägen, fra. marcher le nez leve. -
Näsborr, Sahlstedt 1773; näsborar plur.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
