Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - nysa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
etymologiskt identiska mlty. nutte =
fhty. nuzzi (jfr ty. nutzen), ägs. nytt, av
germ. *nutjö-, till njuta, möjl.
substan-tivering av adj. *nutja- (se under nyter).
- På tysk inverkan beror även ä. sv.
vb. nytta, gagna, t. ex. Gustaf II Adolf,
Serenius 1741 = sv. dial. (o.
dialektiskt färgat riksspr.) = det inhemska
nyttja.
nyttja, fsv. nytia, njuta, nyttja = ä.
da. nytie, mlty. nutten, fhty. nuzzen (ty.
nutzen), ägs. nyttian, av germ. *nutjan,
i avljudsförh. till njuta.
1. nå, interj., t. ex. 1680- o. 1690-t.
i dialoger. Av Noreen Sv. etym. s. 57
identifierat med det dock mycket
sällsynta isl. na o. med -na i hérna osv.
(se här, adv., där o. nu); enl. N., jämte
sydnorska naa, nu, nå, svagtonig form
av *nö (= no. no, nu, nå) = got. nåh
(t. ex. hér nuh o. i frågor; besl. med
nu). Det no. no, naa anses emellertid
av Torp Etym. ordb. s. 460 som direkt
motsvarande nu; o. möjligt är, att sv.
nå har samma ursprung, i så fall med
å-vokalen uppkommen i obetonad
ställning. Jfr ä. nsv. nu, nå, t. ex. Bib.
1541, 1600-t., 1744, ävensom isl. nu,
got., fhty. nu, grek. ny i samma betyd.,
liksom också ty. nun. Andra
möjligheter se Noreen anf. st.
2. nå, vb, fsv. nä = isl. na, da. naa
= mhty. nähen, vara el. komma nära,
refl.: närma sig; jfr got. néhwjan sik,
närma sig, ägs. ganéhwian; till germ.
*ncéhw-, nära, vartill kompar. när,
nära l osv. Vanl. sammanställt med
lat. nanciscor, ernår (part. pf. nactus
el. nanctus), o. liksom detta fört antingen
till ie. roten (e)nek, uppnå, ernå, även:
bära, i grek. podenekés, räckande till
fötterna, önkos, börda (se f. ö. nog), el.
till ie nek i litau. pranökti, uppnå, hinna
i fatt, lett. näkt, komma, osv.; i båda
fallen med if-avledn. i germ. *ncéhw-.
Av somliga skiljes dock germ. *ncehw-,
nära, o. sålunda även vb. nå, från dessa
båda ie. rötter o. föres till en ie. rot
med aspirata i pehl. na%, den förste,
npers. na%un; se Trautmann Germ.
laut-ges. s. 52 med litteratur.
nåd, fsv. (oftast i plur.) näp, vila,
hugnad, undfägnad, beskydd, nedlåtande
bevågenhet, nåd m. m. = senisl. nåd, nåd,
plur. ndöir, vila, da. naade, fsax.
(ge)-nåtha, nåd, hjälp, mlty. gndde, vila, nåd,
fhty. gindda, iiedlutande, nåd m. m.
(ty. gnade); besl. med got. nipan,
understödja, sanskr. näthdm, hjälp, tillflykt,
fir. ar-neithim, stöder, håller. Ordet
betraktas stundom som inhemskt, men
är sannol., i alla händelser i den kristna
betyd., lånat från fsax. el. mlty. Jfr
gunås, nåde. - Med Guds nåde, y.
fsv. meth gudz nadhe, innehåller ack.
plur.; jfr: vi Magnus mep gupz napom
(1347; dat plur.). Så ock uttr. leva på
nåder. - Ers nåd, efter ty. Euer
Gnaden, övers, av lat. vestra clementia.
Därjämte till adliga (o. tidigare:
furstliga) personer hans nåd (nu bortlagt)
o. hennes nåd (nu ganska sällsynt); fr.
o. m. frihetstiden ytterst allmänt, jfr
Dalins Arg. nr 19 (1733):
’Nåds-Titu-len blir klistrad på alla röda
Bygg-ningar och mer än allmän gjord’.
nåda, O. Rudbeck 1679 = no. noda-,
jämte sbst. nåd, i dial. även nåda,
nitnagel, motsv. no. nod, iiisl. hnoö, av
germ. *nnu<5-, avljudsform till isl. hnjöda,
slå, hamra, osv.; se f. ö. nita, nu d d a,
nydja o. under nystan samt örfil.
nåde, konjunktiv, i Gud nåde osv., se
gunås.
någon, fsv. naghan 1477, nakan,
no-kon m. m. - no. nokon, da. nogen;
egentl, ackus. sg. m. till fsv. nokor,
no-ghor, nakor, naghor, nakuar m. m. =
isl. nokkurr, nakkuarr, nekkverr m. m.,
fda. nokcer; sammandragning av ett
ur-nord, ne walt ek hwariR (hwariiR), jag
vet icke vem (jfr pron. var); -or för
-war(r) beror på utveckling i svagtonig
ställning. Jfr lat. nescio quis, jag vet
icke vem, o. med avs. på uppkomsten
ur ackus. sg. m. annan. - Någondera,
till fsv. péra, geni t. pl. av pron. pe, de.
- Någonsin, fsv. nokonsin, nokotsin,
till sin, gång (se sinom). -
Någonstädes, se -städes. - Någorlunda, se
-lun da.
nål, fsv. nät = isl. nåt, da. naa?,
av urnord. *nälö (= finska lånordet
naalo, lapska nallo, -u) = got. népla,
fsax. ndthla, nddla, fhty. nädala (ty.
nadel), ägs. ncéöt, ncedl (eng. needle), av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
