Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - lekatt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till fhty. leo, lejon, o. avledn. -ard,
varom se bastard, Eberhard osv.
Leonora, se Eleonora.
leopard, Bib. 1541, ä. nsv. även
leio-pard = mht3r., ty. leopard osv., av lat.
leopardus, av leo, lejon, o. pardus (se
pard).
Leopold, mansn., från t}7. =, av flit}’.
Liutpald, till fhty. Hut, folk, ty. leute
(jfr luden), o. palt, tapper (= b ål d).
leporid, greciserande bildning till lat.
lepus (genit. leporis), hare, o. grek. -eidés,
med utseende av (till eldos, utseende,
bild; jfr idyll); alltså: lik en hare.
Om lat. lepus osv. se senast Bruch KZ
46: 351 f.: liguriskt, egentl, ’slappöra’
(jfr det analoga grek. lagas; se sia k);
osäkert.
ler = fsv., da. = isl. leir, av urnord.
laiRa- (varav lapska lair(r)e, rair(r)e),
av germ. *laiza-, till ie. roten U i lat.
Uno (jfr liniment), grek. alinö,
smörjer; se f. ö. lim o. följ. Om en
labial-utvidgning av samma rot se bliva,
libba o. leva. Jfr Lär j e, Ii vi
ända re.
lera, Rudbeck 1679 (i sammans.),
Linné, Serenius: ler, men såplera =
isl., no. leira, avledn. av föreg.
leta, fsv. leta (ipf. -adhe, y. letle), se
sig om efter, söka, försöka, leta = isl.
leita, da. lede = got. wlaitön, se sig
om, ägs. wldtian, stirra, avledn. av
germ. *wlaitö-, seende = isl. leit f.,
sökande, bildat till germ. *wllian, se
(delvis = lita) liksom t. ex. isl. leiö
f., färd, led (= sv. led 2), till *liöan,
gå (= lida 1). Se f. ö. lita, anlete.
- Med avs. på bildning o. betyd, jfr
no. sokna, söka, till sokn, sökande.
[leta, sv. dial., färga, se -lett.]
letkulla, även: färgkulla, Anthemis
tinctoria, Tillandz 1683: letblomster,
använd vid färgning, till fsv. liter, färg,
el. motsv. verb; se -lett o. kulla. Även
i letgräs, -lav.
-lett i ljus-, rödlett, fsv. -liter i en-,
svartliter, en-, svartfärgad = isl. -lilr i
t. ex. raudlitr; till sv. dial. Ut, lef, färg,
hy, fsv. liter, utseende, färg, hy = isl.
litr ds., da. I0d, färg = got. wlits,
ansikte, utseende, fsax. wliti, glans, anlete,
gestalt, ägs. wlite, klarhet, utseende, av
germ. *wliti-; till germ. *u>htan, se
(delvis = lita); möjl. till en
utvidgning på ie. -ci till roten i lat. vultus,
ansiktsuttryck, utseende. Med avs. på
betyd.-växlingen ’färg’ o. ’hy’ se under
hy; jfr även under färg. - I isl.
förekommer även avljudsformen -leitr, t. ex.
raudleitr - fsv. *lét, som delvis kunde
ligga till grund för nsv. -lett. - Av
fsv. liter, färg, osv. är avlett: fsv. lita
(ipf. -adhe), färga, ä. nsv., sv. dial. leta
- isl. lita; jfr ä. nsv. letare, färgare.
lett el. letter, folkn. = ty. lette, lat.
let tus, motsv. lett. latwis el. latwétis,
lett, sannol. besl. med o. snarast
innehållande en ombildning av Leluwå,
Litauen.
1. lev, brödkaka, fsv. lever = isl.
hleifr, ä. da. lev, got. hlaifs, fhty. leip
(ty. laib), ägs. hldf (eng. loaf; jfr lady,
urspr.: brödbakerska, o. lörd, brödherre,
se d. o.), av germ. *hlaiba-, varav lapska
laipe (laibbe), fin. leipä o. litau.
kle-pas, lett. klaips samt väl också fslav.
chlébii; enl. Liden PBB 15: 514 i
av-Ijudsförh. till mhty. lebekuoche (ty.
leb-kuchen) o. lat. libum, flat kaka, vartill
även enl. Walde m. fl. grek. kltbanos,
bakpanna o. d. (avledn. av ett *kllbon),
vars b i så fall skulle härstamma från
ett område, där ie. bh blivit b. Möjl.
är dock stammen lånad från något icke
indoeur. språk. - Ordet beteckar i
motsats till bröd alltid färdigbakat bröd;
jfr t. ex. fsv. aff fazm lewom brödh.
2. -lev, se -löv.
leva, ä. nsv. även liva (liffua) t. ex.
Lucidor, fsv. leva, liva (även: vara kvar)
= isl. lif a ds., da. leve, got. liban, fsax.
libbian, lebön, fhty. lebén (ty. leben),
ägs. libban (eng. live), av germ. *libén
(i västgerm. spr. med -bb- från pres.
*//&/-), urspr.: bliva kvar, till ie. lip,
hänga el. klibba fast vid, varom
närmare under bliva; jfr libba, liv, -lev,
lever, lämna. - Leva svearna, enl.
Cl. Lundin G. Stockh. s. 445 efter den
stockholmska Sveaordens (från 1793)
glada o. uppsluppna utflykter. - Om
leva, om segel, se levra 1. -
Levebröd, Svedelius 1869, Bergstedt 1872,
från da. levebröd, ombildning av ä. da.
livsbred. Då av verb bildad första led
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
