Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - koppa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
korg, fsv. korgher = fda. korgh o.
korf (da. kurv), no. korg, med oklart g,
jämte senisl. korf från mlty. korf (i sv.
väl dock närmast från fda.) = fhty.,
ty. korb. På grund av mhty. krebe, korg,
o. mlty. kerve, ryssja, enl. somliga att
betrakta som inhemskt germanskt ord;
i så fall trol. egentl.’flätverk’; se k rubb a,
kärve. Snarare dock i stället, liksom
fslav. krabij, litau. kiirbas, lån från lat.
corbis (jfr fra. corbeille, eng. corb; f. ö.
kanske även med grundbetyd, ’flätverk’):
beteckningar för ’korg’ ha inom de
in-doeur. språken lånats i stor
utsträckning. Med avs. på betyd, ’korg’ av
’flätverk’ jfr t. ex. got, snörjo till roteri i
sno (jfr snöre), ävensom got. tainjö,
korg = fhty. zeinna, avledn. av got.
tains, kvist, osv. (se ten). - Få
korgen = da. feta kurven, ty. einen korb
bekommen, efter ett gammalt tyskt bruk
att sända friaren en korg som tecken
till avslag; jfr ä. nsv. o. sv. dial.
(Dalarna, Estl. m. m.) få skinn el. kalvskinn
i samma betyd, (se svartsjuk),
ävensom mlty. de schufele bekommen, egentl.:
få skyffeln. Urspr, efter uttryck, som
betydde ’falla genom korgen’ (även i ä.
nsv., t. ex. Messenius m. fl.), anslutande
sig till en medeltida sed, som bestod
däri, att den unga flickan till den
väntande älskaren nedhissade en korg, vars
botten dock för misshagliga friare
gjordes så svag, att han föll ned på
marken ; jfr den medeltida sagan om Virgilii
misslyckade frieri. Härav också uttr.
falla igenom (i examen); se under falla.
korint(er), B. Olai 1578, motsv. da.
korender, från ty. korinthen =. eng.
currants; efter staden Korinth; jfr fra.
raisins de Corinihe.
kork, t. ex. Schroderus 1639, jfr fsv.
korkabarker, kork, ä. nsv. corkaträ Var.
rer. 1538 = da., från ty. = eng. cork,
av spän. corcho, av lat. cortex (genit.
-icis), bark, korkträ (till ie. sker-t, skära;
rotbesl. med skära osv.). Ordet
upptogs i germ. spr. samtidigt med
införandet av glasflaskor (1400-t.).
korn = fsv., korn, sädeskorn, säd,
hordeum (bjugg) = isl., da., fsax., fhty.,
ty. = ägs., eng. con?, got. kaiirn, av
germ. *kurna~ n. = ie. *grno-, motsv.
fslav. zruno, korn, kärna, litau. zirnis,
ärt, ävensom lat. gränum (: korn =
låna, ull : ull, jfr under kynne); se
kärna l, 2 o. korna. F. ö. fört dels
till ord med grundbetyd, ’riva, gnida’
(jfr sanskr. jiryali, upplöses, blir
mur-ken) o. dels till ord med betyd, ’mogen’
o. d.; se Walde 2 s. 352. Betydelsen
’bjugg’ har i de nord. spr. utvecklats
ur den av ’sad’ under en tid, då denna
var det allmänna sädesslaget; alltså
samma betyd.-utveckling som bjugg
synes ha undergått; jfr även fra.
froment, vete, av lat. frumentum, säd, osv.
- Om andra germanska benämningar
för sädesslaget korn se under bjugg.
- Taga på kornet, motsv. i da. o. ty.,
från betyd, ’siktkorn på skjutvapen’,
från den av ’mycket litet föremål’,
vilken i sin tur utvecklats ur ’sädeskorn*.
kornell, busken Cornus mas = da.
kornel, fhty. cornul (ty. kornelle, om
frukten, jfr kornelbaum), eng. cornel o.
fra. cornouille osv. (om frukten), till lat.
cornus, kornell = grek. krános, motsv.
litau. *kirnas, körsbärsträd (jfr Kìrnis,
gudomlig beskyddarinna av
körsbärsträden); alltså knappast, på grund av
det velara k-et, besl. med lat. cornu =
horn.
kornett, före 1835: underlöjtnant o. d.
= ty., egentl.: standarförare, av fra.
cornette, förr även: fänika, skvadron,
standar; sannol. efter standarets form,
avledn. av corne, horn (lat. cornu, se
föreg.); jfr fra. cornet, litet horn, strut.
kornisch, från fra. corniche; se f. ö.
det etymologiskt identiska kam i s.
korp, fsv. korper - isl. korpr, no.
korp; ett blott nordiskt ord, efter lätet,
som i olika spr. givit upphov till
liknande benämningar, ss. de obesläktade
lat. corvns o. grek. körax ds. Likheten
med sv. dial. karpa, skrika, är rent
tillfällig. Ordet, som är en nordisk
nybildning, har undanträngt det äldre
ram n (se ramsvart), ie. *krop(e)n-,
vars ävenledes ljudhärmande karaktär
fördunklats. Jfr t. ex. förhållandet mellan
den indoeur. ljudhärmande stammen
klang- (i lat. clangor osv.) = isl.
hlakk-(i vb. hlakka) o. den germ. nybildningen
klang-, kling- (se klang, klinga).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
