Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - koppa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under huvud. - Till kopp i betyd,
’koppglas’ o. d. hör vb. koppa = no.
= mlty. koppen osv. -^ För ’kopp’
brukas under 1700-t. ofta tass, t. ex.
Hallman: ’en tass chokolade’, av fra. tasse
(av arab. urspr.). - Jfr under
spillt u m.
koppa, vb, se föreg, (slutet).
koppar, fsv. kop(p)ar = isl. koparr,
i\. da. köper, da. kobber, mlty. kopper,
fhty. kupfar (ty. kupfer), ägs. copor
(eng. copper), från sen lat. cupritm, till
grek. Kijpros, Cypern, alltså: (metall)
från ön Cypern, varifrån antikens folk
erhöllo den mesta kopparn. Biform:
(aes) cyprium (fra. cuivre). Från germ.
spr. har ordet lånats till kelt. spr. o.
finskan. - En annan beteckning är
ägs. brces (eng. b rass), ffris. bra$-. -
Den urgamla ie. stammen ais- (lat.
aes, got. ais, fsv. er osv.) synes bl. a.
ha betecknat ’koppar’. -
Kopparslagare, fsv. koparslaghare, från mit}’,
(jfr slå, slag); i överförd bemärkelse
om bakrus, Braun 1837, 1838; jfr eng.
hot coppers. Betydelsen synes ha
uppkommit på svensk botten o. beror
sålunda knappast på skämtsam anslutning
till Ity. köp, huvud.
koppel, fsv. dat. plur. koplom, i ä.
nsv. även kubbel Spegel = da. kobbet,
från mlty. koppel = ty., av lat. cöpula,
band (== sv. k öp u la o. fra., eng. couple,
par), av *co-apula, tiil co-, samman, o.,
lat. aptus, passande, egentl.: fogad
samman (jfr attityd); jfr kuplett.
koppor, 1685 (swijnakoppor),
Flori-nus 1695 (kappar) = da. kopper,
omställning av pocker (se d. o.).
kopula = koppel; se d. o.
1. kor, kör = fsv. = senisl. körr,
fhty. chör (ty. chor) osv., av lat. chorus
(fra. choeur - kör), av grek. khorös m.,
ringdans, kör. Jfr följ. o. koral,
korum. - Det numera skämts, uttr. iden
högre koren härstammar från gamla
bibelövers., Davids Psalt.: ’en visa i
högre choren’, t. ex. 128.
2. kor, bygg. = fsv., mask. o. neutr.
= t. ex. fhty. chör m. (ty. chor n.),
samma ord som föreg, med betydelsen
överflyttad från (kyrko)sångarna till
deras plats i kyrkans bakre del.
kora, välja = fsv. = da. kaare, från
mlty. koren - fhty. (bi)korön, smaka,
pröva, välja; avledn. av ett germ. sbst.
*kuzd- n. - isl. kor, val (med s. k.
/?-omljud), no., fsv., ä. nsv. kor, da. kaar,
ägs. (ge)cor (se villkor); (med en i
dylika vbalabstrakta vanlig växling; se
bett, grepp) även germ. *kuzi- = ägs.
cyre m., val, fhty. kuri f. (se
kurfurste). Grundverb: germ. *kelisan = got.
kiiisan, välja, Ity. késen (varav fsv. kesa,
välja) = det inhemska tjusa; se f. ö.
d. o.
koral, = ty. choral, av mlat.
chora-tis, hörande till koren el. kören (se kor
l o. kör).
korall, Var. rer. 1538, jfr fsv. koret n.,
kort m. o. n., ä. nsv. korelt, kort = mhty.
korat(le) (ty. koralie) osv., av mlat.
co-rallus m., corallum n., ytterst av grek.
korållion m. m., möjl. ett semitiskt ord.
koran, C. V. Strandberg: köran =
ty. köran (Goethe stundom: koran), av
arab. qorän, uppläsning; jämte, i sht i
äldre tid, 1616, Bellman, alkoran, av
arab. al-qorän, där al- är best. artikel.
korda, mat. o. mus., av lat. chorda,
sträng, rep, tarm, av grek. khordé ds.
(urbesl. med garn); se f. ö. kor der oj,
kordong o. simpelkort.
korderoj, Dagl. Alleh. 1824: korderoy
= da. korduroy, benämning på flera
randiga el. rutiga tyger av karduli el.
halvylle, från eng. cordaroy, ett slags
randig bomullssammet (alldeles olik
kor-derojen), även kallad kingscord, väl av
fra. *corde du rol (ej brukligt i
Frankrike), egentl.: kungssnodd, så kallad,
emedan ränderna äro upphöjda i form
av snoddar, av corde, snodd, snöre (jfr
föreg.).
kordial = ty., av mlat. cordialis, till
lat. cor (genit. cordis), hjärta (urbesl.
med hjärta).
kordong, 1758, milit.: ’inrätta en
Cordon vid Weichelströmen’, 1768 i
samma betyd, om inhemska förh., 1773
om sundhetskordong, i betyd, ’snöre,
galon’ i slutet av 1700-t. osv., av fra.
cordon, till corde, snöre, sträng, av lat.
chorda (varav körda), av grek. khordé,
tarm, tarmsträng. Jfr korderoj o.
simpelkort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
