- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
309

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - kaviar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

veklighet, egentl.: ömtålighet för kyla; till
roten i isl. kala, göra kall, o. sv. kall (se
d. o.). - Härtill: kelgris, Knorring 1834.

kemi, av grek. khemeía, biform till
khymeía, blandning, till khymós, saft,
vätska, m-avledn. till khéo, gjuter, till
ie. roten gheu, varav även sv. gjuta.

Kempe, Kempff, familjen., se kämpe.
[sv. dial. kepa, skakelpinne, se käpp.]

keramik, av fra. céramique, krukmakarkonst,
till grek. kéramos, lera, lervas,
tegel, möjl. urbesl. med härd 1 (osv.).

Kerstin, kvinnon., se Kristina.

kesa, skena o. d., om kor o. kalvar,
Kolmodin 1732, Thorild = no. keisa i
samma betyd., även: gå i krokar, isl.
keisa, böja, slunga; dunkelt (jfr Torp
Etym. Ordb. s. 265).

Ketty, kvinnon., se Katarina.

kid, fsv. kidh = isl. kið, da. kid (eng.
kid från nord.), av germ. *kiðja-, vartill
dimin. *kittina- = fhty. kizzi(n) (sydty.
kitze), såsom germ. *tikkina- (= fhty.
zicki(n) osv.), ung get, till germ. *ti3on-
(= ty. ziege), get (jfr under tacka 1),
jfr förf. Ark. 13: 233 n. 1. Säkerl.
barnspråksord el. onomatopoetiska bildningar
i anslutning till lockord. Likartade
o. (ungef.) likabetyd. ordskapelser finnas
i en hel del språk, t. ex. alban. k’id,
getabock, utan att någon släktskap bör
antagas: de förekomma även i fi.-ugr.
språk. Jfr Reinius Nord. stud. s. 420 n.
(med litteratur) o. se under tacka 1.
- Fhty. kizzi(n) utgår ej, såsom man
förmodat, från ett ä. germ. *kið-n-, lika
litet som zickí(n) från *ti3n-, utan den
långa konsonanten beror här, såsom i
så många andra fall, på ordens
hypokoristiskael. onomatopoetiska ursprung;
alltså av samma slag som ä. nsv. (Lex.
Linc. 1640 osv.), sv. dial. kidde, kid
(förf. NTfF 3 R XII, s. 65). - Kid bör
nog sålunda ej, som jag förmodat i
Ark: 7: 36, förklaras som en bildning
på ie. -tia- till germ. roten ki i got.
keinan, gro (part. af. kijans), fhty. chîmo,
grodd (ty. keim), i vilket fall kid vore
etymologiskt identiskt med fhty. frumi-
kîdi, telning. - Jfr killing. - I
ortnamn bl. a. i västg. sockenn. Kärråkra,
ombildning av fsv. o. ä. nsv. Kidruke
(Kyd-), Kidråkra.

kifta, se kippa 2.

kika, Var. rer. 1538 = no. kika, (ä.)
da. kige, möjl. från mlty. kiken = meng.
kiken (jfr nedan). Enl. Lidén Stud. s.
45 (jfr även Björkman Xen. Lid. s. 183)
skulle ordet egentl, betyda: böja
huvudet bakåt för att se, jfr isl. keikr,
bakåtlutad. Emellertid föreligga här säkerl.
i stället ett slags ljudmålande bildningar
av samma slag som titta o. ä. nsv.
tita, da. pippe o. eng. peep ds. Enl.
Seip 2: 45 skulle kika (da. kige) vara
inhemskt o. da. kikke (kigge) ha lånats
från lty. med dansk förlängning av lty.
k o. förkortning av vokalen. Utan tvivel
sammanhänger dock växlingen kikke
o. kige (liksom titta o. tita) med
ordens ljudsymboliska karaktär; jfr även
de på samma sätt uppkomna ty. gucken
o. ä. ty. guggen, gugen. Sådana
bildningar uppstå ofta oberoende av
varandra, o. det är ytterst svårt att i dylika
fall avgöra, om de lånats el. äro av
inhemsk börd. Se f. ö. titta.

kikhosta, 1675, jfr fsv. kykehosta
(som möjl. står för kijke-, men även
kan föras till lty. kuchhôst) = da.
kighoste, ä. ty. keichhnsten; jfr ä. nsv. kika,
andtäppa, Var. rer. 1538 osv.; till sv.
dial. kika = no. kikja, kikna, motsv.
mhty. kîchen, andas tungt (ä. ty. keichen);
ljudhärmande liksom mholl. kuchen,
mhty. kuchen (ä. ty. kauchen; jfr ty.
keuchen) el. kink- i mlty. kinkhôste osv.
el. sv. dial. kipa, flåsa, flämta, osv. (se
kippa 2). - Härtill: kikna, Burens
Suml. o. 1600 = no.

kil = fsv. = da. kile, från mlty. kîl
= fhty. (ty. keil), med biformen fhty.
kidel (ty. keidel), bildad med
instrumentalsuffixen -l, resp. -þl (ie. -tl) av germ.
roten ki = ie. gi, klyva, i t. ex. sv.
dial. kina, gapa, ävensom got. uskeijans,
som spirat fram, uskeinan, spira fram,
ägs. cínan, brista, stå öppet osv., samt
fsax., fhty. kîmo m. m., brodd (ty. keim),
o. ägs. cíð, ung telning, osv. - Ett
motsv. inhemskt ord är kil, smal vik,
i Fiskebäckskil, Lysekil osv. = isl.
kíll ~ no. keila, smalt sund, rävhona
(den senare betyd, utgående från den
av ’klyfta, cunnus’, jfr sprund), mlty.
kêl, smal havsvik.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free