Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - heder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sa/?, av sade han, såsom ofta antages.
Jfr hoppsan.
hekatomb, stort högtidligt offer, egentl.:
av 100 nötkreatur m. m., från grek.
(h)ekatömbe, av (h)ekatön, hundra
(ur-besl. med hundra), o. -be, besl. med
bous, nötkreatur (urbesl. med ko).
hektisk = ty. hektisch osv., av grek.
(h)ektikös, bröstsjuk, egentl.: som har
en viss egenskap el. befinner sig i ett
visst tillstånd, besl. med (h)cxis,
tillstånd, till ékhö, har, håller (av *seghö;
besl. med s kem a, skiss o. seger).
hekto(-), från fra., till grek. (h)ekalön,
hundra.
1. hel, adj., fsv. h el, hel, helbrägda
= da. hel, motsv. isl. heill, got. hdils,
sund, gahuils, hel, utan vank, fsax. hel,
fhty., ty. hell, ägs. hal (eng. hale, frisk,
whole, hel), av germ. *haila- - ie.
*koilo~ i fslav. célii, hel, jfr fpreuss.
kailustikan, sundhet, grek. koily, det
sköna (Hesych.), osv.; se f. ö. hell (häll)
o. hälsa. - Fsv. o. nsv. hel är egentl,
ack. sg.; den ljudiagsenliga
motsvarigheten till isl. nom. heill (av germ.
*hai-laz) är hcel(l}; se hell, interj., o. jfr
under sten. - Härtill avledn. hela, vb,
fsv. hela = isl. heila, av germ. *hailön;
jfr germ. *hailian = fsv. hela (ipf.
helde, -té), got. hailjan osv. - [-Helbrägda,-] {+Hel-
brägda,+} ä. nsv. även helbrög(h)da NT
1526, O. Petri, -bnjghda NT 1526, med
yngre -a (redan i fsv.) av fsv. [-hel-bra>gdho-] {+hel-
bra>gdho+} (-brigdho, -brygdho, -brughdo
m. m.), frisk, svag form till adj.
hel-brygdher el. en adverbiellt brukad oblik
kasus till sbst. helbrygdha, hälsa,
välfärd; jfr fno. adj. heilbrigdr o. sbst.
heilbrigdi f. samt da. sbst. helbred; till
hel o. stammen i bragd. Isl. bragd
betyder bl. a. ’utseende’; alltså väl: med
friskt utseende. Men som grundbetyd,
i germ. bregÖ- är ’hastigt röra’, kunde
man även tänka sig, att helbrägda
egentl, är liktydligt med frisk o. f är dig,
alltså: förmögen att röra sig; jfr även
sv. för i betyd, ’frisk, stark’, egentl.:
som kan fara, o. sv. rask i betyd,
’frisk’.
2. Hel, fornnordisk dödsgudinna; lån
från isl. Hel, egentl, personifikation av
dödsriket hel, av germ. *haljö- (se hel-
vete). En inhemsk motsvarighet skulle
i sv. ha lytt Häl.
helg, hälg, fsv. hcelgh (ö-stam), -
isl. helgr f. (zö-stam), da. helg, av urnord.
’hailagö- el. -iö-; till adj. helig. -
Helgd (-ä-), fsv. h&lghp, av urnord.
’hailagipö-, adj.-abstr. till helig; ett
speciellt svenskt ord. - Helgdag (-ä-),
äldre: helgedag (ännu hos Dalin 1850),
fsv. *ha?lghe dagher, jfr fsv. hwlghan
dagh, stark ack. sg. mask., hwlgha o.
hfölgho dagher, svag nom. sg. mask.
(= personn. Helge) av helig. Av
somliga med orätt fattat som
sammansättning med genit. av sbst. hcelgh, helg.
Litteratur hos A. Nordlind Om
sam-manskrivniiig o. särskrivning av
sammansättning (osv.) s. 129 (1919), vartill
kan läggas Noreen V. spr. 2: 300. -
Helgedom (-ä-), fsv. *hwlghedomber
(jfr dat. sg. hcelghudöme, med svag form
av adj., osv.), heligt ting, relik, jfr isl.
heilagr dömr ds., även helgedom, motsv.
ty. heiligtum osv.; se f. ö. -dom. -
Helgs m ål (-ä-), äldre helges- (ännu
hos Dalin 1850), fsv. *hcelghismäl, till
hwlghi n. (i sammans.), helighet, helgd,
o. mal, tidpunkt (se mål 1). Dessutom
ä. nsv. heligsmål, 15- o. 1600-t.
Helena, k vinn ön., ytterst av grek.
(H)elcné. Biformer se Elin, Ellen,
Elna.
Helge o. Helga, personn., med
mot-svarigh. i fsv., isl. o. fda.; svaga
(syn-koperade) former till helig. - Samma
svaga former ingå också i Helga sjön,
Helgaån osv. - Jfr Olga.
helgeflundra (-ä-), Sahlstedt 1773:
hälg-), motsv. da. helleflyndre, till svaga
formen av helig; tillåten föda under
den katolska fastan; jfr isl. ’heilagr
fiskr, ty. heil(ig)butt, eng. hali- o.
ho-libut. Biformen hälleflundra,
helle-1609, från da., där -Igh- övergått till
-U-.
helgon (-ä-), fsv. hcelghon .- da.
helgen, från fsax. (Ihie) hela g ön, de
heliga, svag pluralform till helig (jfr isl.
helghir nom. pl. ds.); i fsv. använt som
sing. neutr.
helig, fsv. hēlagher m. m. = isl.
heilagr, da. hellig, fsax. hélag, fhty.
heilag (ty. heilig), ags. hálig (eng. holy);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
