Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gullbrand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gyttja, si. av 1500-t. = da.-no. gijtje
(da. har dynd), av urnord. *gntjön,
egentl.: utgjutning, flöde, sedan:
översvämmad mark el. avlagring; av svaga
stadiet till gjuta. Egentl, samma ord
i fsv. urgytia, slöseri (o. slösare); jfr
även no. gytja, fördjupning,
fiskroms-hinna, o. ägs. gyte m. (av *gnti-),
utgjutning.
gyttra, Sylvius 1670- o. 80-t: giuttra,
giuttra sigh el. giutrcis tilhopa, sedan:
gyttra; r-avledn. av gjuta, vars betyd,
framskymtar i ett av exemplen från
Sylvius: giuttra och sända neder. . ett
friskt. . Watn, men i övrigt är rätt
fördunklad.
gå, fsv. gä = da. gaa, mlty., fhty.
gån, av germ. roten gä = ie. ghe i
sanskr. ha-, gå, lämna, grek. kikhemi,
uppnår (redupl. *ghi-ghé-mi); därjämte
germ. *gai- i mlty., fhty. gen (ty. gehen),
ägs. gån (eng. go). Ordet saknas alltså
i got. o. västnord. spr. Besl. med sanskr.
jihlté, går hört, grek. kikhémi, uppnår.
Litteratur se Boisacq under kikhdnö. -
Gä är i ä. fsv. sällsynt i inf., men
vanligt i pres., de enda former, i vilka det
då uppträdde; undantränger sedermera
det obesläktade gänga (gänga) utom i
ipf. gick, gingo o. part. pf. gången.
- Gå all världens väg, efter Bib., l
Kon.-bok. 2: 2 (där i betyd. ’dö’).
gånga, nu ålderdomligt utom i under
gå nämnda former, med pres. gångar
för äldre gånger (väl efter ståndar);
fsv. gänga = isl. = ä. da. gauge, got.
gaggan, fsax., fhty., ägs. gangan, redupl.
vb., väl med analogiskt uppkommen
a-vokal, till ie. roten ghengh (med resp.
främre o. bakre gh) i litau. zengiu,
skrider, sanskr. janghä, ben, fot. - Ipf.
gick är en blandningsform av fsv. gcek
(*ging = ty.) o. gingo, liksom fick av
fcek o. fingo. - Härtill: gång, fsv.
gånger = isl. gangr, ty. gäng osv. -
Ett tredje verb för ’gå’ föreligger i got.
ipf. iddja = sanskr. dy ät, han gick, till
roten i, gå, i lat. fre (se ed 1); ett
fjärde i det mera specialiserade vada.
1. går, i går, fsv. i gar = da. i
gaar .= isl. i ger (med Ä-omljud), fno.
f g j år (med ungt 97- från i ger), i isl.
även; i morgon; urspr, utan prepos.
(liksom i fjor), av urgerm. *gjaiz, av
ie. *ghjez; därjämte ie. *gh(j)es i sanskr.
hyds, grek. khthes, lat. heri (av *gh(j)esi),
i går, gamla lokativbildningar, med
avledn. -t(e)r- i fhty. gestaron (ty.
ges-tern), ägs. geostran-dwg (eng. yesterday),
i går, got. gistradagis, i morgon, samt
lat. adj. hesternns, hörande till gårdagen;
med besl. ord även i avest., alban. o.
keltiska språk; alltså ett allmänt
urin-doeur. ord för ’andra dagen från i dag’.
- I fråga om ./-bortfallet i germ. språk
jfr g oj e m ån a d.
2. går- i går el ak o. dyl., se gorr.
gård, fsv. garper, gärdsgård,
inhägnad (jfr skärgård), gårdsplats, gård
m. m. = isl. garÖr, da. gaard, got.
gärds, fsax. gärd, fhty. gart, ägs. geard
(eng. yard), av germ. *gärda-, *gardi-;
därjämte germ. *garÖan- i got. gärda,
hägnad, fhty. garto (ty. garten},
trädgård, osv. (varifrån fra, jardin, varav
ital. giardino, spän. Jardin). Tvetj^digt:
antingen o. snarast ie. *ghordhi- =
litau. zaTdis, inhägnad (jfr gjord,
gjorda), el. *ghorlö- (*ghorti-) - lat.
hortus, trädgård, cohors (genit. -hortis),
kringhägnad gårdsplan m. m. (jfr kur
3, kurtisera o. kortege), grek.
khör-tos, betesplats m. m. Möjl. finnas bland
de germ. orden motsvarigheter till båda
dessa f. ö. besläktade ordgrupper. -
Fslav. gradii, inhägnad, stad (i t. ex.
Belgrad), ry. gorod, stad (i Novgorod),
anses av somliga för lån från germ. spr.;
osannolikt; säkerl. beroende på gammal
växling av velar t och palatalt gh.
gårdfarihandel, M. Blix 1789, till ä.
nsv., sv. dial. gårdfari, handlande som far
från gård till gård, av fsv. fari m., som
far (jfr till formen fsv. gardhvari =
gårdvar ovan); jfr sv. dial. gårdfara
(gal-), vb, o. ä. nsv. gårdfarig (sälls3^nt).
gårding, Rosenfeldt 1698 = da.
gaar-ding, från höll. gording, till gorden,
om-gjorda (besl. med gjorda); alltså: tåg,
varmed man omgjordar råseglet; jfr
göling.
gårdvar, fsv. gardhvari, gårdvaktare;
nu blott om hundar, på 1600-t. även
om t. ex. stadsvakten i Stockholm o. i
sv. dial. även om tjänare; deverbativt
till värja i betyd, vakta, försvara (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
