Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - glansk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
glufsa (’pleb.’). - no., jämte no. glupsa
o. sv. dial. gluspa, sannol. utvecklat
av *glupsa, avledn. till glupa; kanske
dock till en kortstavig växelform. -
Sv. dial. gluffa är en nybildning efter
glufsa.
glugg, fsv. glugger = isl. gluggr; jfr
likbetj^d. fsv. glugga f. o. isl gluggi m.,
av germ. *gluw(w)a-, avljudsform till
glo, egentl.: lysa; alltså: vad som
släpper fram ljus, liksom fsv. liure, isl.
ljöre m., taköppning (:germ. leuh-, lysa,
i ljus). Jfr gnugga till gno. -
Härmed besl.: ä. nsv. (Bib. 1541), sv. dial.,
no., nisl. glugga, titta, även: lura, speja
(med samma betyd.-övergång som i. ex.
under blick), o., med avljudsformen
glaw-, i fsv. gl&gger, isl. gloggr, got.
glaggwu-, ägs. gleaw (osv.), skarpsynt,
klok m. m.
glunka, Spegel 1685 = no.; i sv. dial.
också: klunka; samma dubbelbetydelse
i sydty. dial. gluggen; ljudhärmande
liksom klunka. En annan
förklaringsmöjlighet se förf. Ark. 14: 25. - Ett
annat ord är ä. nsv., sv. dial. grunka,
glunka = no., möjl. till isl. gruna,
förmoda, ana (jfr grunda).
glunt, en av Wennerbergs ’Gluntarne’,
egentl. = ä. nsv. (o. 1550), sv. o. no.
dial. glunt, pojke; jfr sv. (dial.) g lytt
o. da. glut, barn (om med l(t) av nt,
vilket dock är osäkert); möjl. besl.
med no. glimta, skämta, prata skräp.
glupande = fsv., Bib. 1541, part.
pres. till sv. dial. = no. glupa, ä. da.
o. dial. glube, sluka o. d., egentl.: gapa,
jfr fsv. gluper, no. glup m., gap, svalg;
motsv., med ngt annan
betyd.-utveckling, mlty. glupen, blicka lömskt, snegla
o. d. (egentl.: se genom en smal
öppning såsom i östfris.). Besl. former med
gammalt ii se glåpord.
glupsk, si. av 1500-t, ä. nsv. även
glupisk, motsv. da. glubsk (nu: rovgirig,
ilsken), till föreg., jfr It3r. glupsch, mlty.
glupesch, lurande o. d. - I ä. nsv. även:
glupen, gluplig, glupse.
glutt el. gluttsnäppa, Totanus glottis,
Linné 1748: gina, Sv. Nilsson Fauna:
gluttsnäppa (varifrån da. glultsneppe),
motsv. ty. dial. glutt (glut(t)en m.
m.), varifrån enl. Suolahti Vogeln.
s. 287 även det vetenskapliga namnet
härstammar. Om det sv. ordet lånats
el. uppkommit självständigt, är ovisst
(i förra fallet har det sannol. införts
av Linné, som använder glutt som
översättning av glollis); i alla händelser
har det ytterst sin rot i det av
fågelns läten, som annars återgivits med
tlovit, kju-kju m. m.; jfr juliul, som är
snäppans namn på Helgoland. En
annan variant (återgiven: gelire, kri-kri
m. m.) ligger till grund för da. klire,
en tredje (annars återgiven ki-kja, Hj a
m. m.) återfinna vi i fin. vikla.
glutta, redan i fsv., att döma av
tillnamnet Glutla (se förf. Xen. Lid.
s. 108) = no. glutta ds., jfr ä. nsv.
gluttra, titta, no. glytta ds., isl. glotta,
hånle, ty. glotzen, glo; besl. med no.
glott, klar fläck, liten öppning m. in.,
glytt även: skimmer; med
grundbetyd, ’lysa o. d.’; urbesl. med o. med
samma betyd.-utveckling som i glo;
andra ex. se under blick. I fråga om
betyd, ’hånle’ o. dyl. i isl. glotta se
under gliring o. glänta 1. - Nord.
parallellformer med nt vålla emellertid
här, såsom i fråga om glunt (o. glytt
m. m.), stora svårigheter beträffande
dessa ords förklaring.
glycerin, Berzelius 1837, till grek.
glijkerös, glykys, söt, mild (sannol. av
*dlukus o. besl. med lat. dulcis; se dusör
o. lakrits).
glysa, glystorsk, Gadus minutus,
Sv. Nilsson, till ä. nsv., sv. dial. glysa,
skimra o. titta = no.: se efter (om
betydelseutvecklingen se blick); jfr isl.
glys, skimmer, mhty. glose, glans, osv.,
till en s-utvidgning av ie. roten ghlu,
lysa (se glömma). Fisken har sålunda
sitt namn på grund av sina stora
(stirrande) ögon, liksom i Norge benfisken
Chimsera monstrosa av samma orsak
kallas glos, av stammen i glosögd.
glytt, barn, liten pojke, ett stundom
i sydsv. litteratur förekommande, från
sydsv. dial. lånat ord; se glunt.
glåmig, si. av 1700-t., Spegel: glåmot;
i dial. även: glosögd, jfr ä. nsv. o. sv. dial.
glåma, stirra, no. glaamen, stirrande,
glaam, glåmig person, isl. gldmr, måne,
samt ägs. glöm, skymning (eng. gloom;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
