Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - glansk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
glatt (se f. ö. under glada); jfr dock
Persson Indog. Wortf. s. 793 n. 2.
glim, glimster, växtsl. Silene, från
no., väl till no. o. sv. dial. glim, glimt;
se glimma.
glimma, fsv. glima (ä. nsv. glemma)
- no. glima, jfr varav även ägs. gleoma
m., glans (*gliman-); i avljudsförli. till
mhty. glimen, glänsa (ty. glimmen),
fsax. glimo m., glans, o. ägs. glcém, glans
(*glaimi-); m-avledn. till germ. gli-,
glänsa (se gli).
glimra, fsv. glimbra = da. glimre,
mhty., ty. glimmern, meng. glimeren
(eng. glimber); iterativ-intensivbildning
på -arö/7 till föreg. - Härav: gli m mer
n., fsv. glimber. Däremot är gli m m er
r., miner., lånat från ty. =.
glimta, Almqvist 1838, Dalin 1850
(ännu ej hos Weste 1807) = no. = da/
glimte, antagl. nordisk nybildning till
glim.ma, formellt motsv. ett germ.
*glimatön el. *glimatjan. - Härav:
glimt r. - da. (av glimta som skymt
av skymta).
glindra, Lex. Linc. 1640 - no. glindra,
plira, speja, ä. da. glindre, glindra, jfr
fsv. solglinder; till germ. glend- i
avljudsförli. till mhty. glander, strålande,
sbst.: glans (jfr glans slutet). I fråga
om betydelseförh. mellan de sv. o. no.
orden se under blick.
gliring, rätt ungt riksspråksord
(Blanche, Crusenstolpe; dock ej hos
Dalin 1850), enl. Rietz spritt i sydsv.
dial., till ä. nsv., sv. dial. glira, plira,
flina, håiile = no. glira ds., även:
glimta, besl. med gli, glimma osv.;
alltså väl egentl.: flin, hånleende. Med
avs. på betyd.-utvecklingen jfr isl. gloita
(se glutta) o. glömma.
glis, vildpersilja, från ä. ty. *gliz =
ty. gleiss ds., motsv. fhty., mhty. gliz
m., glans, till germ. glit-, glänsa (se
glittra); efter bladens glänsande
undersida.
glittra, 1600-t. = isl. glitra, ä. da.
glidre, meng. glit(e)ren (eng. glitter),
bildning på -äron till isl. glita, glänsa
*» .fsax. glitan, ty. gleissen (se glis), jfr
got. glitmunjan ds., se gli.
glo, slutet av 1700-t., särsk. ofta
hos Bellman = da., av fsv. glöa, glöda
= isl. glöa, fsax. gloian, fhty. gluoen
(ty. glähen), ägs. glöwan (eng. glow),
glada (ibland även: glänsa),; germ.
glö(w)-, besl. med glöd, i avljudsförli.
till glåmig. - Betr.
betydelseutveck-liiigen jfr de besläktade sv. dial. glora,
glimma o. stirra, o. sv. o. no. dial.
glosa, tindra o. titta (se glosögd samt
f. ö. exemplen under blick). - Jfr
glugg.
glob, Schroderus o. 1638, från fra.
globe, av lat. globus m., kula.
glop, fsv. glöper, glöp, fåne = isl.
glöpr ds.; motsv. no. glöp m., svalg; i
avljudsförli. till germ. glap i isl. afglapi,
glop, o. i glappa, egentl.: gapa; alltså
urspr.: som gapar o. ser dum ut. Besl.
är isl. gl0pr, missgärning, synd, väl
egentl.: dårskap, isl. gl0pa, förleda,
förföra. Jfr glupande.
glopp (snö-), Arvidi 1651 (glåp t. ex.
1646), motsv. sv. dial. glåp ds., glåpregn,
no. glöpregn, regn med stora droppar,
till sv. dial. glåp, no. glop, gap, med
vb. glåpa, glöpa, sluka o. d.; jfr glupa,
glupsk o. glåpord. Glopp alltså
egentl, om det, som liksom kommer ur
ett stort gap el. dyl. Noreen Sv. etym.
s. 31. Däremot ej, såsom också
förmodats, av germ. *ga-hlaupa- till löpa.
- Sv. pp beror säkerl. på inhemsk
utveckling; i västnord. språk finnas
emellertid besläktade ord med, som det
synes, gammalt pp, t. ex. no. gloppa,
håla, färöiska gloppa, smått öppna.
glosa = da. glose; motsv. ord i ä.
nsv. (15- o. 1600-t.), mhty. o. mlat.
betyder bl. a. ’förklaring (av ord)’; jfr
fsv. glosa, vb, uttyda, förklara; från
grek. glossa i betyd, ’mindre brukligt
ord’, egentl, ’tungomål’, urspr, ’tunga’,
med den attiska växelformen glötta (se
polyglott).
glosögd, fsv. glösögdher Söderw. Ordb.
(tillägg), till sv. o. no. dial. glosa, titta,
stirra; liksom ä. nsv. glorögd, no.
glor-0ygd till glöra i samma betyd, (se glo
o. klor). Ordet är för gammalt i
språket för att kunna betraktas som en
efterbildning av likbetyd, ty. glotzäugig,
till glotzen, stirra (jfr glutta). - Se
även g lysa (slutet).
glufsa, Linné: glofsa, Sahlstedt 1773:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
